Vår skogstur idag var något händelserik. Alldeles intill vägen, nedanför åsen som går längs skogen var det slagsmål mellan två rådjurshanar.

Där kom jag och Pikachu glatt travande men det blev tvärstopp när vi fick syn på dem. Vi blev nog lika förvånade båda två. Rådjuren däremot var mer intresserade av sin styrkemätning än av två tjejer i röd outfit.

Jag hojtade och pratade högt för att skrämma iväg dem men det gav ingen större effekt. När vi började närma oss dem en aning drog de sig undan och den av dem som tycktes förlora fighten passade på att smita iväg upp för backen.

Vi travade vidare på den långa grusvägen igenom vattenpölarna som uppstått under denna stormens dag. Nu på kvällen var det dock ganska lugnt och solen silades mellan lövverken runt om oss.

  Inte förrän under sista galoppen förstod Pippi att man nästan får galoppera hur snabbt man vill när man får långa tyglar. Hur kul som helst ju!

På hemvägen jobbade jag henne i en låg form i traven och i skritten flyttade jag henne sidvärtes så gott jag kunde. Jag vet inte om hon fått pröva på det tidigare men det verkade inte helt tydligt hur man skulle göra. Å andra sidan var jag säkert inte hundra korrekt med hur jag själv skulle göra, men jag fick ungefär lika mycket tillbaka som jag bad om, så jag är nöjd!

 

När jag släppte ut henne i hagen följde jag efter henne och stod och myste med alla tre tjejerna en stund. Så gosiga de kan vara.

När jag stod där i kvällssolen och strök över virvlar i pannor och kände mjuka mular mot kinderna och händerna kunde jag inte låta bli att skratta. Tänk vad oerhört bra man kan ha det!