Roligt att jag skulle skriva ett inlägg om hur bra det gå för mig och Pikachu nu, så trillar jag av på direkten när jag satt upp idag.

Dock var det mitt livs snyggaste avsittning. Så fort jag satt upp gjorde hon det där hoppet hon gjorde senast jag blev avslängd. Rakt upp, sen fram och tvärstopp. Sen snurrade hon runt och stegrade sig varpå jag hamnade bakom sadeln och alldeles mjukt gled ner för rumpan på henne och landade på fötterna.

Hade svårt att hålla mig för skratt men jag kände att det inte var riktigt läge för det när Pippi syntes galoppera iväg över fälten. Hon var inte fri länge, mamma fick fatt på henne efter några rundor i andra ändan av gårdens mark. Hon håller sig åtminstone på hemmaplan.

Trots denna uppvärmning valde jag att longera henne några varv på volten. Hon uppförde sig exemplariskt.

Något förvånad satt jag upp och jag måste erkänna att jag hade lite pirr i magen. Hade jag slagit mig hade jag väl darrat som ett asplöv inför tanken att bestiga detta odjur.

 

 

 Planen var från början att rida i skogen men att ha en lös häst där är en mycket sämre händelse än att ha en lös häst hemma. Så av den anledningen höll jag mig på ett fält som de slagit och hämtat gräset från.

Det blev konditionsträning och utöver att hon var väldigt pigg och ivrig gick det bra över lag.

I början av ridningen är traven aldrig riktigt bra, det är inget go i den. Efter en stund lossnar det och hon skjuter på fint med bakkärran men jag vill gärna kunna lösa det tidigare. Driver jag med sätet så svarar hon bra men då måste jag sitta ner och jag vill inte tynga ner henne för mycket. Tur är väl då att jag har en träning med Linda Jacobsson (stallchef på Bollerup) inbokad kl fyra på fredag. Har vi tur så kan mamma filma lite.

 

Det jag ville säga med att det går bättre för oss nu är att det blir mycket mindre tjafs, hon orkar mer och vi är med varandra hela tiden. Kan tillexempel fatta galopp från skritt nu om jag har henne tillräckligt rak och samlad. Vår kommunikation känns helt enkelt bra nu.