Fina, fina, bästa Pippihästen!

I lördags var hon hur hispig och konstig som helst och det mesta kändes bara skit. Så inför tävlingen igår var ju knappast humöret på toppen.

Men jag vet ju att dagarna kan skilja sig otroligt från varandra så hoppet var inte helt borta.

 

Strax innan jag skulle sitta upp var jag väldigt stressad. Trots att jag sedan började rida fram den tiden jag hade tänkt släppte stressen inte riktigt taget om mig och jag blev nervös och lite illamående.

Då blev jag ju dessutom orolig att jag skulle påverka Pippi negativt och allt kändes bara ännu jobbigare.

 Hur underbart är det inte då att hästen är snällare än någonsin och gör precis allt jag ber henne om!

Det var helt fantastiskt! Hon krånglade inte det minsta i vänstervarvet och allt satt klockrent.

Det enda som går att verkligen klaga på är våra halter. De är fruktansvärda haha! Men vi övar.

 

När det var vår tur att leverera så var hon lika duktig som på framridningen. Möjligen kändes det som att underlaget var betydligt tyngre inne i ridhuset för jag fick driva mycket mer där inne.

Programmet gick bra utöver en jättemiss av mig. Vänsterfattningen var skitful. Fram med händerna och bak med skänklarna, snyggt jobbat! Tack och lov var Pippi snäll och fattade rätt galopp ändå och räddade situationen.

Vi slutade på 69% och en första plats i Lätt C klassen!

Hade spänningshuvudvärk efter att ha lett och skrattat så mycket.