Resan från Göteborg ner hit beräknades ta ca 5 timmar med paus, det blev över sju..
Bilen krånglade som sjutton och ganska tidigt kändes den svag så vi valde en omväg för att slippa Hallandsåsen. Efter några stopp för att undersöka mystiska ljud från skrothögen trodde vi faktiskt att det skulle gå. Visst, alla växlar funkade ju inte men trean kan man klara sig ganska bra på när man ändå inte ska köra så fort.
En halv sekund efter kommentaren "nu tror jag nog att den håller hela vägen fram" small det till i växellådan och även trean svek oss. Vi lyckades rulla in på en liten grusväg där vi blev stående. Efter lite samtal hit och dit kom hjälpen ganska snabbt och vi kopplade om hästtransporten från vår hopplösa Citroën till en Dodge, packade om alla tusen grejer som vi hade med oss; sadlar, schabrak, täcken, färgburkar, resväskor och Kringlan i hans transportbur och kunde sedan köra vidare. Det blir ny bil till helgen.
Världens snällaste Pippi stod lugnt hela vägen trots att hon verkade ha lite ont i magen. Nästan varje gång vi stannade kunde man höra hur hon gnäggade i tron om att vi kanske var framme, men på slutet hade hon förlorat hoppet om det, stackarn.