Inte som vanligt

Igår blev det inget kaosartat trängandes i ridhuset som förutspått. Det var bara två andra ryttare och de hade koll på sina hästar, som de flesta ju brukar ha. Men trots denna ordning kändes det inte helt bra ändå. Pippiluren var aslack på de båda skimmelherrarna Granit och Winnietoo. Så fort de var inom 10 meter blev hon rosenrasande.
Till en början drabbade även dessa aggressioner mig när jag sa åt henne att börja trava och andra sådana hemskheter, men efter en kort stund med mängder av beröm så var hon åtminstone inte arg på mig längre. Men trots att den där ilskan avtog så kändes det fortfarande inte bra. Även om hon lyssnade så blev det aldrig helt bra. Jag fick aldrig henne att gå i någon vettig form och det kändes inte heller som att lösningen fanns där bara vi kom över det där eller det här. Det var som att hon gjorde sitt allra yttersta men att det var rätt kasst.
När jag skrittat av en stund hoppade jag av och gick lite med henne. Då skulle vi göra halter och sånt som vi brukar hitta på men hon lyssnade inte alls på det. Hon var liksom inte med. Lite tom i blicken och i sin egen värld. Märkligt.
Med denna upplevelse av trött och tom häst så blir uteritten imorgon nog något av ett avslut för det här året. Sedan får det bli vintervila.
Brukar ni ger era hästar längre vilor då och då (mer än 2 veckor)? Eller delar ni hellre upp det med fler korta?

Kommentarer

Marie

2014-12-03 - 12:15:56
Hej! Jag måste bara tacka för din fina kommentar även här, fast jag redan svarade i kommentarsfältet under mitt inlägg. Tusen tack för dina ord, det är exakt därför jag startat denna insamling!

Lycka till med din häst och fortsätt sprida värme. Kram!
Svar: Det värmer verkligen att få höra när kommentarer är uppskattade, tack du med!
Ellen

Skriv en kommentar