Känslan av lösgjordhet

Visst är målet med varje ridpass att få hästen mer eller mindre lösgjord. Jag strävar efter det och har ofta trott att jag har kommit dit mot slutet av ridningen. Men i torsdags fick jag känna det på riktigt.
När hästen fortsätter i samma fina takt och tempo i en bärande form trots att jag ger långa tyglar och släpper efter. När hästen är med på minsta vink och bär sig i en stadig form som har kommit genom att jag har varit stadig. För ofta sitter jag och grejar mycket med händerna utan att riktigt hitta något bra stöd att ge.
Det var mycket som gick fel under den sena dressyrträningen. Min motorik var urkass, vilket den väl egentligen alltid har varit men nu kom vi så långt att det blev betydligt mer påtagligt hur långsam jag är i mina rörelser. Inga kvicka skänklar här inte. Men vi kom över det och med god marginal.
En ärlig bjudning från Pippi som var helt med på att göra som jag sa eftersom jag var tydlig i mina hjälper. Riktigt skönt att få känna på sådan ridning så att jag vet vad lösgjordhet verkligen innebär. Det är så lätt att bilda sig en uppfattning och tro att man har koll när andra talar om för en hur det ska kännas. Nu när jag verkligen har fått njuta av att glida runt på ett samarbetsvilligt stycke kraftpaket till sto så vet jag ju verkligen på riktigt vad jag ska sträva efter och hur vi ska komma dit.
På något vi måste jag också öva upp den där kassa motoriken..
Något som mamma föreslog som nog kan funka är att jag ser till att värma upp lite innan ridningen. När jag skrittar fram Pippi och går bredvid på marken så kan jag småjogga lite och röra på armarna och fingrarna en del så att musklerna kommer igång.
Ett senare projekt är väl att försöka tänja ut de där superkorta musklerna.. Jag borde stretcha efter ridningen men jag tycker att det är lite svårt att få in det. Först tar man ju av hästen utrustningen och även sin egen. Sedan kanske man stretchar hästen som därefter ska få gå in i boxen och äta eller dricka eller kanske ut i hagen och då ska ju täcken och grejer på. När man är klar med allt så ska man oftast göra något annat och då finns det inte en tanke på stretching kvar. På något vis ska det ingå i rutinen.
 

Skriv en kommentar