Halvt åtminstone. Över länden och på benen fick pälsen vara kvar. Jag tror inte att hon kommer bli för varm med det men i så fall får jag väl ta det senare. Man kan ju inte göra tvärt om!

    Hon var jätteduktig tycker jag. Ibland åkte ett bakben upp och hon drog sig undan, men i de stunderna syntes det tydligt hur obehagligt hon tyckte att det var och då är ju sånt beteende befogat.

Tänk själva om någon gör något riktigt obekvämt på er. Även om man vet att det är bra så har man ju kvar sina reflexer.

   Med mängder av småprat, klappar och lite godis ibland så gick det hela ganska smärtfritt. Om det sedan blev snyggt är en helt annan sak!

Jag är väl rätt nöjd med resultatet ändå. Det finns några ojämna kanter och lite ränder i det klippta men så kan det få vara. Det hade såklart gått att fixa men Pippi bryr ju sig verkligen inte om sånt och när det bara var sådana detaljer kvar var hon rätt trött på mig och ville äta sin lunch som de andra hästarna.

    Jag var så sjukt nervös när jag skulle ta första taget med klippmaskinen haha! Skakade nästan och var bombsäker på att jag skulle lyckas skära henne i huden. Men efter en halvtimma eller så insåg jag att det är nog näst intill omöjligt om de inte redan har sår i huden.