Jag är så glad och nöjd att jag spricker!
Visst, det finns saker som hade kunnat varit finare men jag tog vad jag hade och gjorde det till det jag kunde. Det enda inköpta är den blå kistan som kostade 50 spänn på en loppis. I den har jag täcken och schabrak.
Sadelhängarna fanns redan här fast i ett annat rum och krokarna som tränsen hänger på är från huset som stallet tillhör. Jag målade dem i samma röda färg som gallret. Skåpen är från vår gamla köksinredning och bänken (som jag egentligen hatar) har alltid funnits där. 
Golvet har jag täckt med hampa, det vi strör med i boxarna. Detta för att golvet är gjutet direkt på jorden och det kommer lätt upp fukt från det, dessutom var där fula sprickor och nivåskillnader.
Så småningom ska jag skaffa en fjärde sadelhängare för symmetrins skull men just nu finns där ändå bara tre sadlar så vad är det för mening med det. Kommer även sätta upp lite grejer i dekorativt syfte men inte än på ett tag.

Så länge jag har funnits har den här hörnan av stallet fungerat som foderkammare och förråd. Men innan dess stod där en ponny i både den boxen och den intill där det nu står traktordäck (den med däcken ska bli min framtida foderkammare).
När jag hade med mig min ponny ner hit första gången så blev det en "sadelkammare". Ett hörn där det fanns utrymme att placera en bock som jag kunde hänga sadeln över. Här och var i stallet fanns spikar uppsatta på väggarna där träns och grimmor fick hänga. Redan då drömde jag om att göra det riktigt fint där. Åren gick och jag gjorde mitt bästa för att få det att se prydligt ut. Ställde allt bråte längs väggarna så gott det gick och sopade golvet, men det kändes aldrig riktigt bra.
Men så äntligen i år kunde jag ta tag i det hela. Jag har skurat väggar och tak, borstat rost från gallren och målat över. Allt bråte har lagts undan eller slängts och med morfars och pappas hjälp har jag fått upp krokarna och sadelhängarna.
Nu när jag säger äntligen så menar jag verkligen äntligen. Tänk att man kan må så bra av ett fint hörn i ett stall.
Före: