Igår tog jag ett dåligt beslut och valde att rida barbacka eftersom jag inte kunde bestämma mig för om jag skulle ta hopp- eller dressyrsadeln. I paddocken hade jag satt upp ett litet sockerbitshinder att hoppa men ganska så omedelbart kom jag till insikt att paddocken var väldigt hård och jag ville helst inte rida där.
Underlagets densitet undersökte jag genom att applicera min rumpa i hög hastighet från sisådär 160 centimeters höjd rakt ner i sanden. Det gjorde ganska ont och därmed var den saken utredd.
Vill ni själva pröva mitt fiffiga sätt att testa underlaget på gör ni såhär:
Välj först bort sadeln, gärna på en häst som är skeptisk till barbackaridning. Sitt sedan upp från ett sockerbitshinder och se till att ställa hästen så att den har bommen precis framför frambenen. Sedan sköter kusen jobbet genom att ta ett snabbt steg med ena benet över bommen, bli förskräckt och drar sedan med sig både bom och sockerbitar bakåt och detta följs sedan av en snabb snurr och skutt. Fixat!

Gräsbanan var betydligt trevligare och med sadel på kirrade vi biffen. Till en början var Pippi grinig över det fruktansvärda jag utsatte henne för i paddocken men det släppte och vi övade lite på vägarna i Lätt B:1 programmet medan vi fortfarande har staket att förhålla oss till.