Mer rutin
"Men jag vill ha rutin NU!" utbrast jag som någon bortskämd snorunge när det uppenbara faktumet att båda ritterna hade gått mer eller mindre uselt var klargjort för samtliga bekanta i den konkreta närvaron. För rutin, det är där det brister tror jag. Det säger jag mest för att varken lägga skulden på mig eller min springare.
Första klassen: Spänd som en stålfjäder och hur mycket energi som helst i den unga hästkroppen.
Andra klassen: Nästan lika spänd men noll energi. Jag fick ingen vänstergalopp, alltså ingen. Shit pommes det går ju liksom inte an!
Men, inte så mycket att göra så här i efterhand, det är bara att ta sig ut och göra tävling till en vanesak. Synd bara att jag egentligen inte tycker om att tävla.. Utom när vi får rosett. Så ytligt och förutsägbart. Jag är nog ingen dålig förlorare, men jag är knappast en vinnarskalle heller. Dock tycker jag väldigt mycket om att hänga fina rosetter i pannbandsfästet på min pålle.
Första klassen: Spänd som en stålfjäder och hur mycket energi som helst i den unga hästkroppen.
Andra klassen: Nästan lika spänd men noll energi. Jag fick ingen vänstergalopp, alltså ingen. Shit pommes det går ju liksom inte an!
Men, inte så mycket att göra så här i efterhand, det är bara att ta sig ut och göra tävling till en vanesak. Synd bara att jag egentligen inte tycker om att tävla.. Utom när vi får rosett. Så ytligt och förutsägbart. Jag är nog ingen dålig förlorare, men jag är knappast en vinnarskalle heller. Dock tycker jag väldigt mycket om att hänga fina rosetter i pannbandsfästet på min pålle.
En applåd till Pippi som var fantastiskt fin på framridningen. Älskade lilla häst varför kunde det inte sitta i där ute mellan fölen, den livsfarliga shetlandsponnyn och kompisen som syntes försvinna bakom en krök och lämnade min stackars häst ensam på jorden.
Nådde mitt mål med att få en sjua på sitsen i helhetsintrycket i alla fall!
