Vi börjar bli mer och mer hemmastadda här hemma (eh, ja?) min springare och jag. Det märks tydligt att hon känner sig trygg här när hon till och med accepterar att gå själv i hagen. För hennes skull vill jag absolut att hon ska få ha hagkompisar, men de två som finns som alternativ är aningen våldsamma killar och jag vill varken ha en skadad häst eller sönderrivna täcken. Men vi ska nog pröva ändå och se hur det går, vem vet det kanske blir jättebra.
Pippi äter fortfarande av hösilaget som vi hade med hem från Skåne men då blandat med det som finns här. Det är viktigt att det blir en mjuk övergång så att hon inte chockas av annat foder med högre proteinhalt. Hon ska även börja få lite havre snart tillsammans med sitt kraftfoder.

Själv har jag en del kvar att fixa innan man kan säga att jag har kommit i ordning i stallet. Skåpet ser ut som ett bombnedslag eftersom jag bara proppade in allt i söndags kväll och jag använder dessutom två skåp vilket man egentligen inte får. Så där ska tömmas, städas och organiseras. Det hela är rätt kul egentligen, av någon anledning är det mycket roligare att ha ordning i stallet än hemma på sitt rum..