Padden = Problemet?
Pippi och jag tar verkligen jättekliv i våra kommunikationsövningar! Det går så otroligt mycket bättre för varje gång.
När det vi gör nu (skritt, trav, halt, rygga, igångsättning) börjar kännas lite tråkigt, när det sitter helt hundra varje gång så ska jag ta in lite nya övningar. Tänker mig något i stil med löslongering. Självklart gör vi alltid det här när vi kan vara själva i ridhuset.
När det vi gör nu (skritt, trav, halt, rygga, igångsättning) börjar kännas lite tråkigt, när det sitter helt hundra varje gång så ska jag ta in lite nya övningar. Tänker mig något i stil med löslongering. Självklart gör vi alltid det här när vi kan vara själva i ridhuset.
Jag har ännu inte bestämt vad vi ska göra idag. Igår blev det galoppträning och dagen innan det dressyr.
Hon krånglar rätt mycket som jag beskrivit lite halvkasst tidigare under framridningen kan man säga. Kort sagt slänger hon upp huvudet med jämna mellanrum och bara rusar. Men jag har märkt att hon darrar till rätt mycket i huden nära manken, som att något känns riktigt obehagligt där. Det är det jag tycker mig ha känt lite; att det här inte är en olat utan något som stör henne. Jag tror inte att hon har ont, då hade jag inte fått sitta kvar.
Och där kom jag på vad jag ska göra idag! Börja med kommunikationsövning. Hoppas på att vi är själva annars får jag leda henne i grimskaft. Efter det tar jag och rider ett ganska kravlöst dressyrpass och byter schabrak. Just nu har hon ett med inbyggd teddypadd eftersom hon fäller nu och är rätt håröm. Vi ville helt enkelt lyfta sadeln lite från ryggen så att den inte drar i pälsen på henne. Men det kan faktiskt vara så att den nu trycker runt manken eftersom sadeln i sig inte kräver att hon har padd för att den ska passa.
Undra hur det här blir!
Hon krånglar rätt mycket som jag beskrivit lite halvkasst tidigare under framridningen kan man säga. Kort sagt slänger hon upp huvudet med jämna mellanrum och bara rusar. Men jag har märkt att hon darrar till rätt mycket i huden nära manken, som att något känns riktigt obehagligt där. Det är det jag tycker mig ha känt lite; att det här inte är en olat utan något som stör henne. Jag tror inte att hon har ont, då hade jag inte fått sitta kvar.
Och där kom jag på vad jag ska göra idag! Börja med kommunikationsövning. Hoppas på att vi är själva annars får jag leda henne i grimskaft. Efter det tar jag och rider ett ganska kravlöst dressyrpass och byter schabrak. Just nu har hon ett med inbyggd teddypadd eftersom hon fäller nu och är rätt håröm. Vi ville helt enkelt lyfta sadeln lite från ryggen så att den inte drar i pälsen på henne. Men det kan faktiskt vara så att den nu trycker runt manken eftersom sadeln i sig inte kräver att hon har padd för att den ska passa.
Undra hur det här blir!
