Idag var jag badvakt på Tosselilla och var tilldelad både visselpipa och kom-radio, det kändes viktigt.

Vinden blåste kall och jäklig så jag höll mig i solen.. ..i fem timmar. Knallröd på framsidan av benen och kritvit på baksidan. Fy apsatan vad det bränner nu!

 

Ridningen var därför ingen fröjd med tanke på de byxor som krävs.

Hästen var dock duktig, stundtals. Dagens pass var varierat på så vis att jag först skrittade fram henne på fyrkanten till fots. Därefter tog jag ett varv på Rundan i mer samlad skritt och red sedan igenom henne i de resterande gångarterna på fyrkanten. Som avslutning skrittade jag ut i skogen och vi unnade oss en liten galopp i en backe.

  Jag tror inte att Pikachu har blivit riden i skogen särskilt mycket. I galoppen erbjöd jag henne att sträcka ut men då blev hon lite förvirrad och saktade av till trav istället. Att njuta av sina bens fulla längd är kanske något jag får lära henne.

   På väg till skogen vände hon plötsligt och ville inte gå vidare. Hon reste sig och snurrade runt så det uppstod en liten kamp oss emellan. Den varade dock inte särskilt länge men jag undrar vad som flög i henne.

Kanske ville hon inte gå utan morfar som stod utanför husen och tittade så att vi kom iväg. Eller så tyckte hon att det räckte för idag. När jag använde spöt kickade hon efter det. Envisa pålle!

Men så fort vår dust var över tycktes hon vara på gott humör igen.

På fyrkanten skötte hon sig bra utöver ett litet utbrott när jag satte mig ner i traven och hon inte fick galoppera fast hon ville.

 

Imorgon får Pippi (och mina stackars brända ben) vila. Förhoppningsvis tar grannen gräset från fälten snart så jag får större yta att ha ridbana på.

 

Dagens update om Kringlan: Han har fått ett extra lager tak för att det inte ska regna på honom. När morfar satte det på plats gick jag runt med den lilla kaninen i trädgården. När allt var klart, inklusive middagen och jag skulle sätta in honom i buren blev han skitsur på mig och drog och slet i min tröja. Attitydsproblem!

Denna fina kväll red jag ut i skogen för första gången på Pikachu. (:

Det var en trevlig liten skrittur efter en stunds longering under vilken hon skötte sig finfint. Utöver alla myggor verkade Pippi tycka att skogen är kanoners! Spetsade öron och friskt tempo under hela ritten.

Dock blev det lite tveksamheter vid ett hus där det alltid ligger massa grejer alldeles intill vägen. Där genomgick Joppe ett trauma varje gång vi skulle förbi så Pippis reaktion i from av att stanna och bajsa för att sedan lita på morfar när han gick först var mycket gott uppförande.

Jag ska jobba imorgon med så det blir ridning på kvällen även då. Det samma gäller torsdag.

Men på fredag när jag är ledig ska jag nog ta mig tid och gå en promenad med Ragna också.

Om ungefär en timme ska jag kasta mig upp på en ljusblå gammal damcykel och påbörja min skramlande vingliga färd genom skogen till jobbet.

Första utmaningen är en lång nedförsbacke där snår och brännässlor attackerar från sidorna och piskande björkgrenar ovanifrån. Bromsen på cykeln har sett bättre dagar och det gör att det går i rasande fart ner för denna offensiva backe.

Som avslutning på den sluttande marken nedåt går där en bäck vars "bro" är täckt med småsten. Det gör att man lätt får sladd över denna räckeslösa övergång.

Sedan går det uppåt igen. Det lutar relativt milt men underlaget blir desto lösare och känslan av att cykla i sand uppstår genast. När denna förändring i terrängen är avklarad så är resten av färden lätt som en plätt. Man får bara se upp för hålen som finns med kanske en halv meters avstånd från varandra under resterande sträcka.

Jag har fått erfara konsekvenserna av att ha yoghurt i väskan som ligger i cykelkorgen som flyger i luften när framhjulet kör ner i ett hål. Inget att rekommendera!

 

Jag var borta hos hästarna förut och hade det morgonmysigt. Nu verkar de vara kompisar allihopa även om Ragna inte gärna står bredvid Lisa.

De stod i tätt ihop och ville bli kliade på huvudet alla tre samtidigt. Tyvärr är jag en av dem som bara har två händer så det fick bli två i taget. Pippi ville pussas också men det blev lite besvärande när Ragna kom fram och undrade vad det var som var så intressant med det där nyllet, hon ville också undersöka det. Samtidigt.

 

 

Så säger min morfar godmorgon.

Gick upp kvart över sju idag men jag var verkligen dödstrött. Dock även hungrig som bara den vilket gjorde att det inte var så svårt att gå upp ändå.

  Jag hade ställt alarmet på 07.05 men snoozade lite. Jag brukar välja lugna alarmsignaler. En ljuvlig melodi att vakna upp till och känna harmoni i kroppen. Inte för att det brukar kännas så men jag tror på det ändå när jag väljer signal.

Men nu när jag lånar Julles gamla telefon när min är på lagning så lät jag den signalen som redan var på vara kvar. Den är långt ifrån lugn! El Trumpet heter den och är en fartfylld trudilutt med (överraskande nog) snabba trumpettoner. Men den är faktiskt en riktigt bra alarmsignal, för den är så fjantig men svänging att jag skrattar när jag hör den. Att skratta det första man gör när man vaknar är inte helt dumt ska ni veta! Jag rekommenderar det starkt.

 

Nu ska vi iväg och handla och jag ska introducera min mormor för den vegetariska frysdisken.

Senare i eftermiddag kommer Ragnas ägare med lite grejer och vi ska prata om hur jag eventuellt ska rida den lilla ponnyn. Det ska bli roligt!

 

Ha en fin dag!

Eftersom Pikachu inte blev riden igår och är på ett nytt ställe med nya intryck att ta till sig så började jag med att longera henne idag för att se hur hon var.

Först tog jag in henne i stallet för att borsta och sätta utrustningen på plats. Då blev hon med ens orolig som den sociala individ hon är. Var är min ponny? Ska jag aldrig mer få träffa en annan häst någonsin? Är jag ensam kvar på jorden?! Men när hon förstått att hon inte stod på en värre plats än i en box med aningen tunn bädd så slappnade hon av och lät sig lugnt hanteras.

   Jag ledde bort henne till vår lilla fyrkant som ligger väldigt bra till. Den är nära stallet men hon kan inte se de andra och bli distraherad av dem.

Det var nog bra att Lisa och Ragna fick vara för sig själva en liten stund. De har liksom inte fått chansen att nosa på varandra tidigare.

Pippi var duktig på volten även om hon rusade och genade en del i det svåra varvet. Men hon var sig själv helt enkelt. Så jag satt upp efter en kvarts longering, red igenom henne i kanske tio minuter till en kvart och skrittade sedan av henne på vår så kallade runda. Vilka övergångar hon kan få till när man har henne med sig! Till och med i hagen när hon busar omkring ser man hur lätt hon saktar av med full kroppskontroll. Känns lovande!

   Under avskrittningen var hon aningen skeptisk till omgivningen men hittade inte på några dumheter. Det är helt enkrlt inte en dum häst. Det är faktiskt en ganska så vettig sådan. Hon tyckte bara inte att hon hade tid att stanna och prata med grannarna. Vi måste ju hem till ponnyn!

 

Kringlan och jag tog en kvällspromenad i solen borta vid stallet. Han har nu hälsat på samtliga hästar.

Borta vid stallet på en speciell plätt är det duglig täckning för mobilen, något som är sällsynt på gården i övrigt, så där ringer jag mina samtal. Ett långt meningslöst nödvändigt samtal med Jakob blev det samtidigt som jag sprang hit och dit i gräset när Kringlan bestämde sig för att hoppa någon annanstans.

 

Nu ska jag gå och lägga mig så att jag orkar upp imorgon!

 

Från i morse till kl ett har vi röjt undan i och runt om stallet. Klippt ner buskar och små träd, sopat väggar fönster och golv, satt en boxdörr på plats, slängt grimmor från tidernas begynnelse och ställt undan och iordning det som behövde vara kvar i stallet.

Jag har även skurat och torkat av lådor och hyllor där jag ska ha mina saker. En vacker dag blir det ett tag med högtryckstvätten också!

 

Vi öppnade upp till den stora delen av hagen idag åt hästarna. De har varit lite oroliga innan och gått omkring en hel del. Igår kväll när vi tittade till dem en sista gång blev det lite trångt vid grinden och Lisa (skimmeln) kände sig nog lite hotad av Ragna (ponnyn) och slängde iväg en ordentlig spark som lyckligtvis bara träffade mjukdelar. Lisa själv såg lite chockad ut så det var kanske inte meningen att ta så hårt egentligen. Efter det håller sig Ragna undan när Lisa kommer och gömmer gärna bakom Pippi. Men nu när de fick större yta att röra sig på blev allt genast mycket bättre.

Pippi tycker mycket om sin lilla ponnykompis som har blivit en extra liten svans. Vart än Pippi går så följer Ragna efter som om det satt ett snöre emellan dem. Hon har dock ännu inte lyckats lära henne att klia lika bra som Clara där hemma kan. Ponnyn når ju inte riktigt lika bra upp som ett halvblod.

 

Nu ska jag ta och vila en liten stund tror jag. Sedan får jag sätta ihop tränset som är nyputsat och motionera Pippi. Morfar har klippt gräset till en öppen fyrkant på ett fält som jag kan longera henne på. Går det bra så sitter jag nog upp och rider en liten sväng. Har ingen ridbana förrän de tagit det gräset som de ska från fälten, men ridvägarna här är prima!

 

Tror ni att vi rullade iväg från trailerparkeringen i Göteborg kl nio?

Självklart inte, min mamma (och kanske även jag själv) är defenitionen av tidsoptimist! Klockan tio blev det, som jag sa.

 

Efter fem timmars bilfärd med en kanin som sov hela vägen i baksätet och en super duper duktig häst i transporten skumpade vi fram den sista biten på grusvägen i Stenby.

Vi släppte ut Pippi i hagen direkt så hon skulle få bekanta sig med omgivningen innan de andra två hästarna kom. Min sällskapssjuka pålle var verkligen inte nöjd med att vara ensam och sprang fram och tillbaka i hagen och spanade efter likasinnade.

Kringlan däremot, han hade the time of his life när han fick skutta omkring i en box bland halmen.

 

Strax efter fyra kom ponnyn. Ett urgulligt litet New Forest sto var det som klev av den enorma Boj-transporten. Något annat som var enormt var hennes mage. Sicken tjocksmock!

Ragnarök som denna lilla ponny heter kom rätt bra överrens med Pippi. Ett litet tjut gav hon ifrån sig när Pippi nöp henne i halsen, men annars var det väldigt odramatiskt.

 

En knapp timma senare kom fyraåringen. En skimmel, importerad från Tyskland i februari.

Det blev väldigt tydligt att Pippi och Ragna bestämde sig för att hålla ihop. Visst fick skimmeln Calisa hälsa lite på dem men de ville helst vara för sig själva. Tror tyvärr att Calisa blir lite utanför i det här gänget. Tre tonårstjejer kan ju åstakomma en del bråk emellan..

 

 

Vid kl 12 ska jag upp till stallet för att se om det är dags att släppa ut Pippi, Nicy och Lizzie eftersom de har stått inne i väntan på hovslagare.

Då ska jag ta och rida på min pålle, har inte planerat något särskilt utan tänkte känna lite hur hon känns efter tre dagars vila och det får helt enkelt bli vad vi gör det till.

 

Har lyckats få igång bildredigeringsprogrammet men det går sjukt sakta och inte så säkert.

Men bilder från Skåne kommer upp idag kan jag lova! (:

Nu ska jag ut och sola i trädgården innan jag går till stallet. Ha en bra dag allihopa!