Jag insåg igår att loppis inte alls är min grej egentligen.

Det är sjukt mycket folk och allting står väldigt tätt på borden. Man är helt enkelt tvungen att knuffas, slita och rycka åt sig för att få med något av värde hem. Inte något som jag finner nöje i. Då går jag hellre i en Second Hand affär och tittar i lugn och ro.

   Loppmarknaden öppnade klockan ett, då får man gå runt och titta, välja ut saker man tycker om och lägga ett bud på det. Klockan två ringer de i en stor klocka och då gäller det att vara snabb så att man får det man vill ha.

Jag kunde inte hålla mig för skratt när detta hände. Folk stod först vid någon grej som de lagt bud på, men så fort de fått med sig den så springer de allt vad de orkar till nästa grej, tanter står och rycker i dukar och annat tyg samtidigt som de skriker och knuffas. Herregud alltså.

Hur som helst fick jag med mig två saker hem ändå, en väska och en mugg. Jag gjorde av med 25 spänn.

Det är vad det är idag! Kan ni gissa varför? Jo, jag jobbar ju idag!

Har inte något emot att det är fint väder då (utom när temperaturen överskrider 23 grader och jag ska stå stilla i solen med min tjocka piké) men vad som stör mig är att detta väder aldrig visar sig på mina lediga dagar.

 

Idag känner jag mig konstigt nog utvilad trots att jag hade svårt för att sova igår och vaknade flera gånger under natten. Men jag är redo för tre dagars arbete igen! Eller åtminstone den här första dagen.

 

Jag har hittat kamerasladden bakom skrivbordet (det är inte jag som lagt den där!) så nu kan jag fortsätta som vanligt med bilderna.

Eftersom jag var ledig idag var det inget vidare trevligt väder. Det har blåst hela dagen men på eftermiddagen tog det i, när jag skulle rida..

Pikachu var väldigt besvärad av vinden, redan i stallet var hon orolig och att Ponnyn och Skimmeln sprang runt utanför och gnäggade gjorde det knappast lättare för mig i stallet.

Trots att hon egentligen lyssnade på mig när jag longerade henne så var allt väldigt stressigt på grund av alla ljud i vinden. Efter ungefär en kvarts longering satt jag upp och red ut i skogen, där var det betydligt mindre vind och Pippi blev snabbt lugn.

Jag tränade på övergångar mellan trav och skritt och en del halter. Galopp tog vi bara en gång och då fick hon sträcka ut lite på en raksträcka på stigen. Annars var det absolut max 20 meter i samma gångart.

Alltid är det något! Först kunde jag inte ladda över bilder till datorn, sen kunde jag inte lägga upp dem någonstans på internet. Nu kan jag inte ladda över dem till datorn eftersom båda kamerasladdarna är spårlöst försvunna! VARFÖR?!

Jag hade ju tänkt att lägga upp bilder på mina loppisfynd ):

Det får bli en gång då sladdarna är återfunna.

Idag när jag är ledig är det såklart mulet, det är så saker och ting hänger ihop.

Passar på att tvätta och sånt där, har många lortiga strumpor som får sig en uppfräschning. En annan som ska få en sådan är Kringlan, jag ska ut och städa hans bur riktigt ordentligt alldeles strax.

   Vid klockan ett åker vi på loppis. Ibland är det riktigt roligt och man hittar massor av fina och/eller konstiga saker. Men rätt ofta är det bara tråkiga grejer, jag åker dit utan förhoppningar (intalar jag mig själv trots att jag är en smula exalterad) så kan jag inte bli besviken.

När vi sedan kommer hem så går jag nog bort till stallet och fortsätter den långsiktiga uppfräschningen där borta.

PHRESH.

 

Tre otroligt varma dagar på jobbet och jag är helt slut!

Intensivt, jo visst, men fruktansvärt monotont också. Ner för trappan, släppa in tio personer, se till att alla sitter som de ska, starta karusellen, stänga av, släppa loss alla, visa var utgången är, ner för trappan, släppa in tio personer....

Har man då sin lunch mellan 12 och 12.30 så är man ganska trött och törstig vid fyra fem när vattnet antingen tagit slut eller blivit varmt i solen. Det är inte lätt när det är svårt. Men jag ska inte klaga, jag har ju i alla fall ett jobb.

 

I torsdags var det träning för Linda. Det började kasst, kroppen gjorde inte alls som jag ville. Men efter en liten andningspaus och några ord med Linda så släppte det och det blev mycket bättre.

Jag kunde komma åt Pippi så det märktes och någon galoppfattning blev riktig bra.

   Kvällen innan hade vi After Work på jobbet och spelade brännboll, jag hade därför träningsvärk i benen (hej otränad) och den blev inte trevligare efter ridlektionen!

 

Imorgon ska jag sova i hundra timmar och sen blir det ett ridpass på kvällen.

 

Spöktimman är här och jag borde ligga i sängen och sova sött.

Mitt monster var lite dåsigt idag efter att hon har mumsat av det nya gräset som de fick tillgång till när vi förstorade hagen. Därför blev det ett kortare pass med skritt och travövningar. Avsaktningar och igångsättningar, halter, tempoväxlingar, serpentiner och antydan till skänkelvikningar. Ett nyttigt men kort pass helt enkelt.

Jag var tvungen att hålla självdisciplinen på topp eftersom vi båda är mycket stelare när det kommer till vänstervarvet. Hon är mycket svårare att ställa inåt i det varvet och trillar hellre åt vänster än faktiskt sätter benen där de ska vara och svänger på ordentligt vis.

Till råga på det har jag apsvårt att vara mjuk och ledande i vänsterhanden och fast med höger. Vi kompenserar inte varandra alls på den fronten. Men jag ansträngde mig som sjutton och blev rätt nöjd med resultatet ändå, men jag måste öva mera.

   Det var inte helt dumt att rida där på det stora gröna fältet i solnedgången med risgrynsgröt och jordgubbar i magen. Sommarlycka på riktigt, den här dagen har varit så bra och mysig att det finns liksom inte!

Till sist lyste solen över Stenby och jag kunde rota fram en besvärlig solstol från vinden och lägga mig ute på gårdsplanen. Men något märkbart resultat kan jag inte ana..

 

Jag har varit borta hos pållarna för tredje gången den här dagen och tog in Ponnyn i stallet. Jag borstade henne och kratsade de små barfotahovarna och sedan gick vi två på en liten promenad.

Stackarn är så skygg och ängslig för allt men ändå otroligt sällskaplig. Jag tycker mycket om henne, önskar att jag kunde ta med henne hem till Göteborg.

På vår lilla runda gjorde vi halter och igångsättningar, hon var så duktig så. Det finns en sträcka där man kan gå i gräset längs vägen och där sprang vi en liten bit, hon verkade tycka att det var roligt!

   Tillbaka i stallet blev det flughuva och insektsspray på och sen ut i hagen till dem andra.

 

Nu är det middag för min del och sedan ska jag tämja mitt fina monster. Får se hur hon är idag, i förrgår när jag red i skogen var hon väldigt pigg och bockade och hade sig i galoppen. Hur kul som helst hade vi det!

Min lediga dag börjar naturligtvis med mulet väder, jag som skulle jobba på brännan!

 

Jag och morfar utökade pållarnas bete i förmiddags och åkte därefter in till Ystad för att handla laddare, hörlurar, morötter och jag köpte även en tröja för ynka 50 spänn.

I Ystad var det sol och turistträngsel runt de rosenbeklädda korsvirkesväggarna. Massor av marknadsstånd med bröd och sånt stod uppslagna på och kring torget, trevligt trevligt.

Men på hemvägen möttes vi av stora grå moln som gav skugga över Stenby. Dumma moln.

 

Nu ska jag bort till stallet och borsta bort rost och lös färg från galler och fönster, adios!

Igår var en mycket bra dag!

På jobbet behövde de extra hjälp i en kiosk så jag erbjöd mig och fick pröva på det istället för att ha hand om en karusell hela dagen. Det var riktigt roligt!

När man har en karusell är det nämligen så att i de allra flesta fallen sitter du så att alla kan se dig hela tiden, man måste alltså sitta/stå rakryggad med ett leende på läpparna hela dagen. Detta gör dels att man blir väldigt utmattad av att inte riktigt kunna slappna av och dels blir det där leendet ganska krampaktigt fram mot klockan tre.

När det kommer folk och vill åka karusell ska man först glatt och vänligt ta emot dem, kolla så att alla är långa nog och visa dem till rätta i karusellen. Den biten är aldrig svår för här får man prata och skoja så mycket man vill, dock finns det föräldrar som inte förstår varför det är längdgränser, det kan vara jobbigt men aldrig omöjligt att ta sig igenom.

Sen ska man hålla stenkoll på alla som åker när karusellen är igång, så ingen får för sig att plötsligt stiga av. Detta är desto besvärligare (eftersom folk just får för sig att stiga av) då jag måste vara fokuserad på hur alla sitter samtidigt som jag ska upprätthålla ett stort smajl. Att samtidigt kisa i solen gör att jag tvivlar på att detta smajl faktiskt ser så trevligt ut efter några timmar.

 

I kiosken däremot upplevde jag att man kan slappna av mycket mer.

När kunden kommer gäller det att vara trevlig och hjälpsam, är man det så är kunden också glad tillbaka och det hela blir roligt. Man har en kund i kanske max fem minuter, att vara på topp under den tiden är inte så svårt så länge inget dramatiskt sker.

När kunden sedan har gått kanske det står en ny bakom men eftersom det är en annan person så är det ganska lätt att upprepa det man nyss sagt utan att det känns tillgjort.

När det sedan inte är någon kund kan man slappna av lite och fixa inne i kiosken. Det är inte så att man slappar till det men man behöver inte le sitt yttersta.

  Jag hoppas verkligen att jag får stå i en kiosk någon mer gång. Det gick till och med bra med räkningen av pengarna trots att matte är min ofantligt svaga sida.

Idag lär väl också bli en sån där dag då jag steks i solen intill den karusell som jag har hand om. Jag tillber högre makter för att inte få samma som igår, den har längdgränser som föräldrarna inte förstår och tutar så man får ont i huvudet.

  Tack vare solen börjar jag få snyggaste bonnebrännan med ett märke där klockan sitter, har trekvartsbyxor därtill. Men med lite tur är det sol på tisdag och onsdag och jag kan då passa på att jämna till brännan på mina lediga dagar.

   Idag sticker jag till jobbet lite tidigare (just för att kanske kunna få en annan karusell) och hinner därför inte rida på morgonen, förhoppningsvis är jag vid medvetande när jag kommer hem ikväll så jag kan rida ut i skogen när jag ätit. Galopparbete får det bli och lite övning på sidvärtes i skritten.

    Här om kvällen var jag i en del av Fyledalen och rekade. Har tänkt mig att bygga lite hinder på en aningen uppåtsluttande gräsbevuxen väg där, måste ju ta tag i hoppningen med henne snart.

 

Nu är det dags för morgonens andra frukost (ja, jag är en hobbit) och därefter ska jag piffa till mig.

Ha en bra dag, hoppas det är sol hos er med!

Så tänkte jag när jag tittade in i min lilla egengjorda sadelkammare.

Jag har slängt ut skräp och bråte, sopat golvet och väggarna, skurat bänken och ställt i ordning alla grejer. Men ändå ser det skitigt ut, fast det inte riktigt är det..

Fast jag är nog rätt nöjd trots allt, på sina ställen i stallet ser det rätt prydligt ut ändå, men än är det långt ifrån färdigt!

Jag borstade av mer rost och lös färg från boxgallerna idag, mycket är kvar så det finns en hel del att fylla dagarna med.

 

 

I tisdags åkte jag och mamma med Pippi till Linda Jacobsson igen för att träna.

Den här gången gick det bättre än förra, då hon var fruktansvärt seg men ändå ganska fin i formen och snäll.

Nu hade hon mer energi vilket gjorde det svårare att sitta ner i traven och hålla handen stilla. Men som jag sa så gick det bättre.

Energin gjorde att jag kunde kräva mer av henne och åtminstone en av galoppfattningarna blev riktigt bra, de andra blev okej.

Jag tycker allt att det är lite konstigt att det är galoppen jag har problem med på träningarna, när det är den som går bäst när jag rider själv. Men kanske rider jag inte lika ordentligt på egen hand och hon har då inte behövt jobba lika mycket innan galoppen och har mer ork för den. Jag vet inte riktigt men det ska nog bli bra ändå.

Cómo está?

Själv mår jag finfint även om bloggen har lidit.

Igår höll jag på att smälta bort i värmen vid min karusell, allt eftersom skuggan från parasollet flyttades längre och längre bort från min plats vid det lilla griståget.

Efter jobbet var det filmkväll i Tomelilla som avrundades med kurragömma. Här kallar de det för dunkgömme, pantgömme heter det ju!

 

Idag ska jag försöka mig på att göra en insats för bloggen genom att förbereda inlägg som sedan läggs på kö. I mitt schema ingår såklart även ridning, men eftersom monstret har vilat i två dagar blir det minst en kvarts longering till att börja med.

Efter eller innan ridningen blir det antingen ett tag med stålborsten i stallet på boxgallren och väggarna, eller en förlängning av hästarnas bete, beroende på om morfar är hemma då eller inte.

 

I onsdags kom pappa hit (men nu har han, mamma och Malin åkt till Danmark på obestämd tid) och han hade min dator med sig, tjoho! Så nu ska jag (utöver allt det andra) fixa ihop en header åt en tjej som har bett om det.

Med detta sagt så kan jag alltså göra en header till dem som vill, även om jag knappast är ett pro på det hela.

Sofia Krooks nuvarande header gjorde jag för ett tag sedan men det kanske blir en ny snart (eller vad säger du Sofia?).

Med risk att fylla bloggen med ursäkter om varför jag uppdaterar dåligt måste jag förklara situationen.

De dagar jag jobbar har jag väldigt svårt att hinna med att skriva något här.

Datorn är fruktansvärt långsam så det kan ta upp till en timma att lägga upp ett inlägg. Det har jag verkligen inte tid med på morgonen och på kvällen när jag kommer hem är jag väldigt hungrig och måste äta först. Där emellan har jag ju som ni kanske har märkt, en liten vildsint pålle att bemästra.

Bloggandet får helt enkelt lida ibland. Dessutom är det inte superkul när det tar så lång tid för ett enda inlägg..

 

Idag steg jag upp halv sju för att hinna rida innan jobbet. Det blev en mysig skrittur i skogen eftersom gårdagens ridning var av det tuffare slaget; konditionsträning i uppförsbacke.

   När jag kom till hästarna var det dimma. De var ganska sömniga och Pippi ville minsann inte bli infångad.

Först prövade jag att stå och gosa med dem andra så att hon skulle bli lite avundsjuk och inte tro att jag var ute efter henne. Men det fungerade inte, hon stod bara en bit bort och glodde. Sen hämtade jag lite hö för att locka henne med, men då kom hon bara fram och ryckte åt sig en tugga för att sedan vända tvärt och springa iväg så fort jag rörde mig en millimeter åt hennes håll. Till slut tog jag med dem andra in i stallet. En kort stund galopperade Pippi i hagen och gnäggade förtvivlat innan hon lät mig ta in henne till dem andra.

 

När jag red hade solen kommit fram och det daggvåta gräset i skogen glittrade mellan träden. Jag älskar verkligen att rida på morgonen! Dessutom är det väldigt skönt när man kommer hem från jobbet och är trött och inser att man behöver ju inte samla all sin sista styrka för att bege sig till stallet och rida.

Igår var nätet så segt att det var mer eller mindre omöjligt att uppdatera bloggen. Jag hade helt enkelt inte tillräckligt med tålamod för att sitta och vänta varje gång en ny sida skulle laddas eller stirra i hundra år på när en bild ska laddas upp.

Men idag blir det bättring!

 

När vädret bestämmer sig för att sluta vara upproriskt ska jag ta min fina springare på en tur i skogen, helst vill jag rida ner mot Fyledalen men vi får se hur det blir med det. 

Någon gång i eftermiddag kommer en vän till familjen hit, han är snickare och byggde om vårt hus i Göteborg för flera år sedan. Nu ska han titta på huset som hör till stallet och ge oss tips och råd. Inte minst ska han försöka se om det ens går att renovera det över huvud taget. 

 

Jag ska ta mig lite tid och försöka fixa med film från träningen i fredags. 

Ha en bra dag, hoppas att vädret är trevligare där ni är!

Halv fyra lastade vi Pikachu i vår Värmlandsvagn och körde iväg mot Köpingebro för en ridlektion. Duktiga Pippi som gick på transporten direkt utan några som helst problem!

  Gården som Linda Jacobsson bor på har ett litet stall, ridhus och paddock.

Medan vi väntade på Linda longerade jag Pippi. Ville vara på den mindre osäkra sidan när jag skulle sitta upp sen.

   Efter att ha pratat lite med Linda om hur jag känner med min ridning just nu och vad det är jag vill ha mest hjälp med bestämde vi att ta det väldigt basic. Övergångar mellan alla gångarter, enkla vägar över ridbanan där uppgiften var att ha henne rak och aningen inåtställd i svängarna.

  Sättet som Linda instruerar på är väldigt bra tycker jag. Hon säger precis hur jag ska göra med min kropp för att komma till bra ridning och utifrån det ger jag min häst de förutsättningar som hon behöver för att kunna göra rätt.

   Pippi var ganska seg idag, hon var nog trött av värmen och när de står ute dygnet runt så sover de ju inte lika mycket som annars.

Hon var riktigt fin i traven men fy satan vad jag fick kämpa för att hon skulle fatta galopp. Istället för att svara på mina skänklar så gungade hon på i en väldigt trevlig trav, varv på varv, men det var ju inte det jag ville. Jag fick bra hjälp med det av Linda eftersom hon just sa vad jag skulle göra med min kropp för att vara riktigt tydlig, istället för att säga vad jag ska få hästen att göra.

   Utöver galoppen är jag rätt nöjd med träningen. Det var ett bra samarbete mellan mig och Pippi och som ni nog förstår tyckte jag verkligen om Lindas sätt att förklara och vad hon lade fokus på. Förhoppningsvis kan jag boka in en träning nästa vecka igen!

 

När Linda gick unghästutbildar utbildningen på Flyinge arbetade hon med Pikachus mamma, Marzipan.

De tävlade senare tillsammans i dressyr, hoppning och lite fälttävlan.

Nyss hemkommen från Lund! Gårdagens/nattens fest var supertrevlig (:

  Idag är det inget jobb så jag ska ta mig tid och njuta av livet. Sitta i trädgården och titta på Kringlan, fixa i stallet och klockan fyra ska jag iväg och träna med Pikachu.

Mer uppdatering kommer när det faktiskt har hunnit hända något idag.

Ikväll ska jag till Lund på festligheter och hinner därför tyvärr inte med min fina pålle. Så är det när det tar över en timma att ta sig till nöjet.

Men som tur är har jag världens bästa mamma och hon får se till att vilddjuret rör på sig lite. Det blir nog longering skulle jag tro.

Av den här anledningen kommer jag ju heller inte precis att ha något att skriva om idag. Men så kan det vara ibland.