Läget i hagen
0
Kvällens sysselsättning
Nu ska jag och Kringlan ut och skutta i gräset, plocka jordgubbar och mysa med hästarna i solnedgången. Livet kunde varit värre.
Meet the Brown's
En riktigt fin trio har vi satt ihop här i form av tre stora fina bruna. Låt mig presentera:
FB - Farbror brun.
En tvättäkta gentleman som gått svåra klasser i fälttävlan i yngre dar. Åldermannen i gänget som håller ordning på ynglingarna.
Epos.
En snygg rackare med vänligt sinne men yviga gester. Riktigt intresserad av bruden i gänget men även av gos.
Pippi.
Ja, henne känner ni ju. Tjejen som är starkast i världen och som ingen vuxen får bestämma över. Pållen som är mycket av allt. Till Epos lycka tycks hans kärlek till henne vara ömsesidig.
En tvättäkta gentleman som gått svåra klasser i fälttävlan i yngre dar. Åldermannen i gänget som håller ordning på ynglingarna.
En snygg rackare med vänligt sinne men yviga gester. Riktigt intresserad av bruden i gänget men även av gos.
Ja, henne känner ni ju. Tjejen som är starkast i världen och som ingen vuxen får bestämma över. Pållen som är mycket av allt. Till Epos lycka tycks hans kärlek till henne vara ömsesidig.
Man märker tydligt vilken bra stämning det är i hagen och det visar sig i allt annat. Pippi har ingen ponny som hon måste skydda från någon annan och har därför inga problem med att lämna hagen och kompisarna. Alla vet var de står och där står de bra. Så här skulle de nog gärna gå livet ut. Men kanske att Pippi saknar sina tjejer lite ändå.
Hej världen!
I nästan fyra dygn har jag överlevt utan uppkoppling. Det var inte det minsta jobbigt alls egentligen eftersom jag har haft att göra med jobb, ridning och målning, men jag ville få det att låta lite dramatiskt. Men visst känns det lite mysigt i fingertopparna när de får smattra över tangentbordet i kapp med regndropparna mot fönsterrutan och bilder från soligare dagar snyggas till innan de får visas för omvärlden.
Idag ska jag ta och presentera det fyrfota gänget för sommaren, tre bruna fina pållar strosar i det meterhöga gräset i hagen borta vid stallet. Senare ska jag ta den som är min av dem där tre och rida ut i skogen. Igår blev det travande på grusvägar i kvällssolen och ridningen innan den var ett dressyrpass på fältet som gick över förväntan. En vacker dag ska jag dra fram de rostiga hinderstöden och bygga upp någon liten bana (fast det kanske bara finns sex stycken stöd..) som vi kan hoppa när helst det faller oss in.
Men nu; lite mys i min lilla hörna i rummet.
Men nu; lite mys i min lilla hörna i rummet.
Jag drar nu
Då var det äntligen dags! Vi styr bilen packad till bristningsgränsen och med hästsläpet bakom ner mot Skåne för att möta dagar av husjobb, nöjesparkjobb och lantlivet.
Det kan hända att uppdateringen blir sådär de närmsta dagarna tills vi kommit i ordning i vårt sommarboende, men efter det ska det rulla på bättre än någonsin! (Nu vet jag att jag lovar för mycket igen)
Det ska bli roligt att få träffa "Farbror Brun" - Pippis sommarsällskap som jag inte vet vad han heter egentligen, men jag gick ju hela sommaren och kallade Ragnhild för Ponnyn och Kahleesa för Skimmeln så det känns inte så noga ändå.
Det kan hända att uppdateringen blir sådär de närmsta dagarna tills vi kommit i ordning i vårt sommarboende, men efter det ska det rulla på bättre än någonsin! (Nu vet jag att jag lovar för mycket igen)
Det ska bli roligt att få träffa "Farbror Brun" - Pippis sommarsällskap som jag inte vet vad han heter egentligen, men jag gick ju hela sommaren och kallade Ragnhild för Ponnyn och Kahleesa för Skimmeln så det känns inte så noga ändå.
Kringlan och Figge har blivit superkompisar den senaste tiden så jag är lite rädd att Kungen ska sakna sin huskatt i sommar. Men morfar har ju också en katt, även om hon är rätt skeptisk till min vildsinta lejonkanin.
Resetrion
Packlista
Idag ska packningen inför Skåne ta sin början. Inte dunderkul precis med all städning och tvättning som kommer som en irriterande liten viftande svans efter packandet.
Jag behöver sortera ut allt som jag inte kommer använda innan vi åker på torsdag. Se till att tvätta schabrak och täcken och inte smutsa ner rena saker utan hålla mig till det som redan är använt.
Jag gjorde en liten packlista för att kunna organisera det hela en aning
Jag behöver sortera ut allt som jag inte kommer använda innan vi åker på torsdag. Se till att tvätta schabrak och täcken och inte smutsa ner rena saker utan hålla mig till det som redan är använt.
Jag gjorde en liten packlista för att kunna organisera det hela en aning
- Täcken - 1 regn/flugtäcke och ett tunt innetäcke/svettäcke in case of tävling.
- Grimmor - 2 vanliga (bäst att ha en i reserv) och 1 lädergrimma in case of tävling.
- Flughuva - för att skydda hennes fagra nylle från ohyra.
- Grimskaft - några stycken. Bra för att leda, knyta fast och hänga upp. Hinkar då alltså, inte hänga upp hästen hon är ju för tung så där behöver jag använda en vajer.
- Hinkar - 1 vattenhink av större modell och 2-3 små foderhinkar in case of tävling. Annars finns det hinkar på plats.
- Foder - Betfor, vetekli, pellets och mineraler. Bra att kunna fodra på om betet tar slut och åter igen; in case of tävling.
- Putssaker - det är väl bäst att se till att prylarna är någorlunda rena. Om inte annat för att de inte ska skava på hästen. Annars är det ett fiffigt sätt att "betsla upp", det gör hela huvudlaget skarpare! #Dagenstips
- Hästschampo - Vem orkar egentligen borsta?
- Träns m. tillbehör - Vi äger ju två stycken så båda åker naturligtvis med. Tyglar och bett brukar underlätta styrningen så det tänkte jag också ta med. Mina två fina pannband får också slinka ner i väskan.
- Sadlarna - Hört att dem kräver att man har den döda kon på hästen vid tävling.
- Schabrak - Antalet är diffust och kan ifrågasättas, men jag har inte någon direkt möjlighet att tvätta så mycket hästgrejer under sommaren så när något blir smutsigt till bristningsgränsen är det helt enkelt förbrukat. Kan ju dessutom inte begränsa mina matchningsmöjligheter.
- Benskydd - Till min sköra pålle som stryker frambenen mot varandra.
- Piskor - Så jag kan piska min häst riktigt hårt i olika sammanhang, eller åtminstone hota med det.
- Longerlina - Så vi kan utöva vår spirituella kommunikationsträning.
Till mig själv krävs följande i samband med pållar och stall:
- Skor - Ja, det brukar ju vara lättare att fästa chapsen då. Men även mina mindre-lämpliga-för-stall-skor från Coop som jag kan vårda hur oansvarigt jag vill.
- Chaps - Längtar inte efter att klämma vaderna i stiglädren.
- Ridbyxor - måste matcha fint till schabraken
- Tröjor - Av olika slag och kulör för att kunna göra ovanstående.
- Handskar - Blodiga händer är inte min melodi och än är de knappast härdade med skyddande förhårdnader mellan ring- och lillfingret.
- Hjälm - Så mycket snyggare än krossad skalle.
- Säkerhetsväst - Ännu en spricka i nyckelbenet om hon blir en rodeohäst är inget jag strävar efter.
Bortsett från detta är det en mängd prylar som ska med för det vardagliga livet på landet. Jeans i alldeles för många par, finkläder som jag aldrig kommer få tillfälle att använda och naturligtvis en massa onödigt smink. Sen har kringlan en egen väska han med. Full med hö, kaninmat och strö.
På något vis ska allt få plats i bilen, det skulle man kunna filma och sända som thriller.
På något vis ska allt få plats i bilen, det skulle man kunna filma och sända som thriller.
Har tidigare gillat den här bilden men ser nu hur osmickrande den är för Pippi, hon ser rynkig ut.
Veckans ridning
Nu har vi varit här i Stenby i en vecka. I torsdags kväll när vi kom blev det ingen ridning efter den långa resan. På fredagen tog vi en tur i skogen och på lördagen blev det lite dressyr. Sen blev jag sjuk.. Söndagen blev det därför longering och i måndags tränade mamma på långtygel. Sedan på tisdagen kände jag mig bättre och det blev galopparbete. Igår red jag dressyr och idag blir det uteritt.
Det går sådär.. Pippi är glad och snäll så det är trevligt att rida av den anledningen, men hon är väldigt tung i handen och bär sig inte alls. Underlaget är ju inte det bästa, det finns inte en plan yta att rida på, men det känns som att vi borde fixa det ändå. Fokusen under dagens ridning i skogen ligger alltså på att jobba i en med bärande form. Mycket tempoväxlingar och övergångar för att hon ska behöva balansera upp sig själv.
Jag måste komma på vad det är jag gör för fel. Förmodligen är jag väldigt passiv och jag vet inte om det beror på att jag är förkyld, att jag är så koncentrerad på omgivningen och att hon inte ska trampa ner i sorkhål som finns på åkrarna där vi rider eller om jag bara tappat det helt plötsligt och behöver ruskas om lite.
Imorgon ska vi iväg på en träning för Linda som sålde Pippi till oss. Förhoppningsvis kan hon hjälpa mig att fixa till det här.
Det går sådär.. Pippi är glad och snäll så det är trevligt att rida av den anledningen, men hon är väldigt tung i handen och bär sig inte alls. Underlaget är ju inte det bästa, det finns inte en plan yta att rida på, men det känns som att vi borde fixa det ändå. Fokusen under dagens ridning i skogen ligger alltså på att jobba i en med bärande form. Mycket tempoväxlingar och övergångar för att hon ska behöva balansera upp sig själv.
Jag måste komma på vad det är jag gör för fel. Förmodligen är jag väldigt passiv och jag vet inte om det beror på att jag är förkyld, att jag är så koncentrerad på omgivningen och att hon inte ska trampa ner i sorkhål som finns på åkrarna där vi rider eller om jag bara tappat det helt plötsligt och behöver ruskas om lite.
Imorgon ska vi iväg på en träning för Linda som sålde Pippi till oss. Förhoppningsvis kan hon hjälpa mig att fixa till det här.
Nöjd
I detta nu är jag så sjukligt nöjd över mig själv. Och såklart min fina pålle. Träningarna från marken har verkligen gett resultat och jag trodde aldrig att det skulle gå så bra såhär fort!
Till och från har Pippi varit ganska svårfångad i hagen, vill hon inte så går det inte (efter ett tag gör det ju alltid det men det är aldrig kul att jaga sin häst..). Vissa dagar har det absolut inte varit några problem men hon brukar inte direkt komma fram om det inte är vid den tiden de ska gå in för att äta och alla andra också gör det.
Idag släppte vi ut hästarna i en större del av hagen med massor av gräs. De skulle gå där några timmar för att det inte skulle bli för mycket för deras magar med det späda gräset i så stor mängd. Nyss skulle jag alltså gå bort för att ta in dem till den mindre delen igen och stänga av så att de inte kunde gå längre. Jag förväntade mig inte att kunna få tag på dem så jag tog inte med grimmorna, tänkte bara "driva" dem mot den mindre delen och stänga bakom. Men jag kunde gå raka vägen fram till Pippi och klappa om henne lite. Sedan ställde jag mig på hennes vänstra sida och sa "backa". Så backade vi i takt några steg. "Och fram!" sa jag sen och hon började traska villigt vid min sida. Så himla bra det kändes i varje millimeter av kroppen! En sån kontrast till förra sommaren när jag fick jaga länge och till sist ta in de andra hästarna för att hon skulle komma. Nu kunde vi göra halter och ryggningar på vägen och hon var helt fri men vek inte av en enda gång. Vad jag älskar den hästen. Varje framgång är värt miljoner för mig.
Vårsol
Igår tog Kringlan och jag en promenad med kameran. Jag kände att jag behövde lite frisk luft och solljus för att överleva dagen.
Kombinationen viljestark kanin och kamera var dock värdelös. En glada (stor rovfågel) seglade över oss och precis när jag hade fått korn på den med zoomen och fokusen så ryckte Kringlan i kopplet och det blev ingen bild alls. Samma sak när jag skulle fotografera fruktträden, han ville inte vara i närheten av dem. Det värsta var nog ändå när jag såg en fin fjäril i gräset och Kringlan bara rusade rakt mot den så den flög iväg. Jobbigt värre men vi hade det ganska trevligt ändå.
Kombinationen viljestark kanin och kamera var dock värdelös. En glada (stor rovfågel) seglade över oss och precis när jag hade fått korn på den med zoomen och fokusen så ryckte Kringlan i kopplet och det blev ingen bild alls. Samma sak när jag skulle fotografera fruktträden, han ville inte vara i närheten av dem. Det värsta var nog ändå när jag såg en fin fjäril i gräset och Kringlan bara rusade rakt mot den så den flög iväg. Jobbigt värre men vi hade det ganska trevligt ändå.
Helt sjukt
Satan i gatan vad fort den här förkylningen erövrade min kropp. Varje millimeter värker och jag måste snyta mig varannan minut. Inget fixande med sadelkammare som ni kanske förstår..
Får se om det ens blir någon ridning. Jag har bestämt mig för att varje gång jag sitter på Pippis rygg är det allvar som gäller. Visst kan vi göra sånt som hon tycker är roligt, hoppningen har ju blivit en sån sak, men det ska göras ordentligt och rätt. Då tror jag att hon får mycket lättare för att förstå vad som förväntas av henne och bra pass kan bli som en rutin. Förstår ni hur jag menar?
Just därför vill jag inte sitta upp en dag när jag känner mig helt svag i kroppen för om inte jag orkar så kan jag ju inte begära att hon ska göra det och blir det bara någon liten skrittrunda så tappar vi hela delen med att saker ska göras ordentligt. Man kan absolut rida aktivt i skritt och träna på många saker då med, men jag klarar nog inte ens det just nu. Då longerar jag hellre eller går en promenad med henne eftersom det inte kräver lika mycket fysiskt arbete av mig och Pippi tycker oftast att det är roligt.
Det här med att alltid (eftersträva att) rida ordentligt och rätt är kanske inte det bästa för alla hästar, jag vet inte för jag har inte ridit alla hästar, men för Pippis del tror jag att det kan bli bra.
Hur brukar ni göra med ridningen om ni inte känner er helt bra?
Får se om det ens blir någon ridning. Jag har bestämt mig för att varje gång jag sitter på Pippis rygg är det allvar som gäller. Visst kan vi göra sånt som hon tycker är roligt, hoppningen har ju blivit en sån sak, men det ska göras ordentligt och rätt. Då tror jag att hon får mycket lättare för att förstå vad som förväntas av henne och bra pass kan bli som en rutin. Förstår ni hur jag menar?
Just därför vill jag inte sitta upp en dag när jag känner mig helt svag i kroppen för om inte jag orkar så kan jag ju inte begära att hon ska göra det och blir det bara någon liten skrittrunda så tappar vi hela delen med att saker ska göras ordentligt. Man kan absolut rida aktivt i skritt och träna på många saker då med, men jag klarar nog inte ens det just nu. Då longerar jag hellre eller går en promenad med henne eftersom det inte kräver lika mycket fysiskt arbete av mig och Pippi tycker oftast att det är roligt.
Det här med att alltid (eftersträva att) rida ordentligt och rätt är kanske inte det bästa för alla hästar, jag vet inte för jag har inte ridit alla hästar, men för Pippis del tror jag att det kan bli bra.
Hur brukar ni göra med ridningen om ni inte känner er helt bra?
Vilse
Ni vet att man säger att om man rider vilse i skogen så är det bara att låta hästen välja vägen för den hittar hem?
Inget att rekommendera om man rider Pippi. Hennes lokalsinne är verkligen värdelöst. Många hästar ökar ju takten på hemvägen eftersom de vet att det är just hem de är på väg mot då. Något sånt lägger inte Pippi märke till.
Inget att rekommendera om man rider Pippi. Hennes lokalsinne är verkligen värdelöst. Många hästar ökar ju takten på hemvägen eftersom de vet att det är just hem de är på väg mot då. Något sånt lägger inte Pippi märke till.
Idag efter att ha ridit på ett fält skulle jag skritta av på "rundan"; en grusväg på en knapp kilometer som går nästan i en cirkel. När vi har kommit ca 3/4 så kan man inte se stallet så det är väl kanske inte fullständigt uppenbart att man är nära då, men hela resten av rundan ser man det klart och tydligt. Då ville Pippi ut i skogen istället. Hon var bergsäker på att det var den vägen som vi borde ta. Jag kunde varken vända eller ta till vänster, höger ut i skogen skulle hon.
Till slut fick mamma ta tag i tygeln och leda henne några steg, för då går hon nästan vart man än ber henne om. Så fort vi fått igång henne manade jag på till trav för då försöker hon aldrig vända.
När vi kom runt hörnet och hon kunde se stallet blev hon jätteglad och gnäggade efter Ragna som stod där borta och väntade.
Till slut fick mamma ta tag i tygeln och leda henne några steg, för då går hon nästan vart man än ber henne om. Så fort vi fått igång henne manade jag på till trav för då försöker hon aldrig vända.
När vi kom runt hörnet och hon kunde se stallet blev hon jätteglad och gnäggade efter Ragna som stod där borta och väntade.
Med andra ord: Lita inte på Pippi om du kommer vilse
Virrpannan
Lever rövare
Idag var Pippi på rally-humör och racade runt i hagen som bara den i säkert 40 minuter. Hon var inte stressad eller så för hon kunde lätt ta pauser när hon var helt avslappnad. Men andfådd blev hon! Bra att hon tränar kondition på eget initiativ ;)
Hur härligt som helst tyckte hon att bara kunna springa runt som man vill utan att något äldre sto kommer och talar om när det får räcka. Stackars Ragna var dock måttligt road av att bli omsprungen gång på gång när hon helst bara ville stå och pyssla i gräset.
Hur härligt som helst tyckte hon att bara kunna springa runt som man vill utan att något äldre sto kommer och talar om när det får räcka. Stackars Ragna var dock måttligt road av att bli omsprungen gång på gång när hon helst bara ville stå och pyssla i gräset.
Ridplanering
Den här veckan har det blivit många omställningar för Pippi. Nytt foder, annan hagkompis, nya rutiner och "ny" miljö. Det måste vi såklart ta hänsyn till så därför blir den här veckans ridning mest för att stämma av så att hon mår bra och fortfarande kan hålla bra kondition och sånt.
I det späda gräset finns det hur mycket protein som helst så vi tar det lite lugnt med havren och framförallt hennes pellets som innehåller extra protein. Gräset gör henne också mätt så hon får mycket mindre hö och ganska ofta väljer hon själv bort tilläggsfodret.
Nästa vecka kommer de ha betet ner gräset i hagen betydligt mer så då kan vi nog återgå till viss del med de vanliga givorna.
Nästa vecka kommer de ha betet ner gräset i hagen betydligt mer så då kan vi nog återgå till viss del med de vanliga givorna.
Igår var vi ute i skogen på en skrittur. Mamma ledde Ragna och jag red på Pippi. Hon hade väldigt bestämda åsikter om vilken väg hon tyckte var bäst och det var sällan den som jag ville.. Men över lag var hon väldigt positiv och framåt med spetsade öron och hon ville gärna trava. Men när vi inte ville åt samma håll reste hon sig och det gjorde mig väldigt stressad. Jag kan knappast säga att jag hanterade situationen bra. Förhoppningsvis går det bättre senare i veckan när hon landat lite och jag kan förstå att saker och ting inte är så farligt som det känns. Då kanske jag kan låta bli att stressa upp mig själv och hästen.
Idag blir det lite dressyr. Vad det blir exakt beror på hur hon känns, hon har lekt en hel del i hagen så det förvånar mig inte om hon är lite trött.
Min tanke just nu är lite jogging med fokus på att ställa och böja rätt och få upp huvudet på henne, igår gick hon fruktansvärt mycket bakom hand så det ska vi försöka få bukt med idag.
Min tanke just nu är lite jogging med fokus på att ställa och böja rätt och få upp huvudet på henne, igår gick hon fruktansvärt mycket bakom hand så det ska vi försöka få bukt med idag.
Trött i kroppen
Kroppen säger nej tack till mer arbete idag och jag är så vänlig och förstående så jag lyssnar. Till viss del i alla fall, det blir ridning senare.
Det har flyttats vad som känns som tusentals grejer, sopats i mängder och rost från galler har borstats bort. Tanken var att tvätta väggar och tak också men det får vänta om jag ska hinna och orka rida senare i eftermiddag.
Ibland är det väldigt tungt och rostflisor i ögonen är inte med på min topplista över smuts på kroppdelar, men det är så himla roligt att hålla på och se hur det ändras. Jag ska försöka få tag i ett bra skrivbord att kunna ha som arbetsbänk och förvaring men just nu är jag nära på att köpa ett som snarare har estetiska kvalitéer än praktiska.. Det gäller att behålla förståndet.
Det har flyttats vad som känns som tusentals grejer, sopats i mängder och rost från galler har borstats bort. Tanken var att tvätta väggar och tak också men det får vänta om jag ska hinna och orka rida senare i eftermiddag.
Ibland är det väldigt tungt och rostflisor i ögonen är inte med på min topplista över smuts på kroppdelar, men det är så himla roligt att hålla på och se hur det ändras. Jag ska försöka få tag i ett bra skrivbord att kunna ha som arbetsbänk och förvaring men just nu är jag nära på att köpa ett som snarare har estetiska kvalitéer än praktiska.. Det gäller att behålla förståndet.
Imorgon hoppas jag verkligen att jag ska kunna tvätta, måla och sätta upp sadelhängare med mera. Men just nu behöver jag en paus, en lömsk förkylning har plötsligt bosatt sig i min kropp så det här kan ta längre tid än vad jag beräknat..
Ännu en "före-bild" (haha förebild! Lättroad_93)
Fixardag 1
Idag ska det mätas, skuras och kanske målas i stallet. Jag påbörjar nu projekt "Sadelkammare"!
Ungefär såhär ser det ut just nu..
Pippi och Ragna
Vi kom fram precis samtidigt som Ragna (Ponnyn från i somras) så hon och Pippi fick såklart gå ut samtidigt i hagen.
Jag undrade hur återföreningen skulle bli, de var ju världsbästisar i somras. De tittade en sekund på varandra och började sedan beta sida vid sida. Inget gnäggande, inget hälsande med nosande och eventuella pip. Det var bara så självklart för dem att den andra var där. Visst hade det varit kul som åskådare att se lite mer liv i det hela men det var också väldigt behagligt att se hur bekväma de är med varandra och hur enkel deras vänskap är.
När de fick gå in i stallet på kvällen stod de nära väggen som skiljer deras boxar, helst av allt hade de nog delat box.
Pippi och Ragna, BFF.
Jag undrade hur återföreningen skulle bli, de var ju världsbästisar i somras. De tittade en sekund på varandra och började sedan beta sida vid sida. Inget gnäggande, inget hälsande med nosande och eventuella pip. Det var bara så självklart för dem att den andra var där. Visst hade det varit kul som åskådare att se lite mer liv i det hela men det var också väldigt behagligt att se hur bekväma de är med varandra och hur enkel deras vänskap är.
När de fick gå in i stallet på kvällen stod de nära väggen som skiljer deras boxar, helst av allt hade de nog delat box.
Pippi och Ragna, BFF.
En besvärlig biltur
Resan från Göteborg ner hit beräknades ta ca 5 timmar med paus, det blev över sju..
Bilen krånglade som sjutton och ganska tidigt kändes den svag så vi valde en omväg för att slippa Hallandsåsen. Efter några stopp för att undersöka mystiska ljud från skrothögen trodde vi faktiskt att det skulle gå. Visst, alla växlar funkade ju inte men trean kan man klara sig ganska bra på när man ändå inte ska köra så fort.
En halv sekund efter kommentaren "nu tror jag nog att den håller hela vägen fram" small det till i växellådan och även trean svek oss. Vi lyckades rulla in på en liten grusväg där vi blev stående. Efter lite samtal hit och dit kom hjälpen ganska snabbt och vi kopplade om hästtransporten från vår hopplösa Citroën till en Dodge, packade om alla tusen grejer som vi hade med oss; sadlar, schabrak, täcken, färgburkar, resväskor och Kringlan i hans transportbur och kunde sedan köra vidare. Det blir ny bil till helgen.
Världens snällaste Pippi stod lugnt hela vägen trots att hon verkade ha lite ont i magen. Nästan varje gång vi stannade kunde man höra hur hon gnäggade i tron om att vi kanske var framme, men på slutet hade hon förlorat hoppet om det, stackarn.
Bilen krånglade som sjutton och ganska tidigt kändes den svag så vi valde en omväg för att slippa Hallandsåsen. Efter några stopp för att undersöka mystiska ljud från skrothögen trodde vi faktiskt att det skulle gå. Visst, alla växlar funkade ju inte men trean kan man klara sig ganska bra på när man ändå inte ska köra så fort.
En halv sekund efter kommentaren "nu tror jag nog att den håller hela vägen fram" small det till i växellådan och även trean svek oss. Vi lyckades rulla in på en liten grusväg där vi blev stående. Efter lite samtal hit och dit kom hjälpen ganska snabbt och vi kopplade om hästtransporten från vår hopplösa Citroën till en Dodge, packade om alla tusen grejer som vi hade med oss; sadlar, schabrak, täcken, färgburkar, resväskor och Kringlan i hans transportbur och kunde sedan köra vidare. Det blir ny bil till helgen.
Världens snällaste Pippi stod lugnt hela vägen trots att hon verkade ha lite ont i magen. Nästan varje gång vi stannade kunde man höra hur hon gnäggade i tron om att vi kanske var framme, men på slutet hade hon förlorat hoppet om det, stackarn.
En riktigt jobbig resa blev det som tog hårt på hungern och nerverna. Men nu är vi framme allihopa och nöjda med livet på landet!
Påsksemester
Idag drar jag till Skåne med Pippi och Kringlan för att ha en riktigt skön semester med god mat, påskgodis och förhoppningsvis fint väder!
Planen är att ta en stor mängd bilder att förgylla era liv med.
