Två vita grabbar och tre glada tjejer i snölandskapet en söndag!

462 bilder på ponnyer i snö ska jag nu gå igenom och till allas förtjusning lägga upp här. Woho, applåder! Ikväll vid cirkus klockan nio skulle jag gissa på att det är klart. Håll ut vänner, håll ut!

 

Jag slängde upp den här annonsen på Hastlycka.se igår kväll och tänkte dela med mig av den här också.

Vill du ge bort en riktigt fin julklapp till någon du tycker om?
Ge bort en vacker bild på personens favorithäst eller annat djur och gör julen lite personligare!
Har du svårt att få tillgång till djuret i hemlighet eller tror du att personen själv kanske också vill vara med på bild? Då kan du istället ge bort ett presentkort så finns möjligheten att skräddarsy en fotografering som passar just din väns egna önskemål.

Kostnaden för en fotografering varierar beroende på tid, antal bilder och plats. Jag utgår från Göteborgsområdet med omnejd och tar ut en reseersättning samt en timavgift på 100 kr/timme. Därefter finns det olika prisklasser för antal bilder som du önskar få. I regel får du bilderna skickade till dig men vill du få dem utskrivna på fint fotopapper så går det att ordna mot en extra kostnad.
5 bilder - 200 kr
10 bilder - 350 kr
20 bilder - 500 kr
För en hel dags fotografering och obegränsat antal bilder kan vi tillsammans diskutera fram en summa som passar båda parter.

Du är varmt välkommen att kontakta mig för att få svar på frågor, bolla idéer för en fotografering eller något annat som du har på hjärtat.

Nu kan jag tänka mig att det är många som är lite yngre som läser detta och kanske inte själva har råd med en fotografering. Men frukta icke ty jag har en lösning!
Bor du inom Göteborgs kommun eller såpass nära att jag kan ta mig till ditt stall med buss så tas reseersättningen bort. Sedan kan vi tillsammans se till att fotograferingen går på under en timme och håller därmed nere timkostnaden.
Efteråt kommer ju fortfarande redigeringsarbete men du kan välja att få tre bilder totalt och då går det ju såklart fortare för mig att redigera.
Det hela slutar på endast 250 kr!
Detta gäller endast om du är under 18 år.

Idag fick jag skicka ett långt och förklarande mail till en annonsör på Hästnet som använt en bild i sin annons som jag har tagit och denne har inte betalat. Tyvärr har ju det blivit accepterat på något vis nu när var och varannan annons innehåller bilder med vattenstämpeln kvar och ingen betalar för något. Det är riktigt trist när man som fotograf lagt ner flera dygn på att fotografera och redigera och inte bara blivit mentalt utmattad av att sitta framför datorn i timmar utan även fysiskt av att stå och gå en hel tävlingsdag utan rast och dessutom med ett tungt kamerahus och objektiv i handen som sliter på handlederna.

 

Såhär löd mitt mail:
Hej, jag mailar ang. er annons på Hästnet.

Jag såg er ponny tävla i somras på ponnytravbanan i Tomelilla när Österlens Ryttarförening anordnade tävling.
Jag stod då inne på banan i stekande sol i totalt 11 timmar den dagen och närvarade även på deras tävling för storhäst dagen innan i lika många timmar. Det fanns ingen tid för att äta en vettig lunch mellan klasserna eftersom allt rullade på i högt tempo och det fick bli mackor och godis under prisutdelningarna. Min handled blev överansträngd av det oerhört tunga objektivet jag höll i under alla dessa timmar men jag tänkte att det får gå, det blir ju bra bilder och jag hoppades på att många skulle köpa dem.
Jag var alltså fotograf den dagen.

Det är roligt att ni gillar min bild som jag har tagit och ni är välkomna att ta bort den nuvarande från er annons och ersätta den med en köpt och betald bild från Equipe utan vattenstämpel, det kostar ynka 50kr.

Att ta bilder utan lov från Equipe har blivit väldigt vanligt och socialt accepterat trots att det står tydligt och klart på bilden att den ej får användas med vattenstämpel på i publikt syfte som på till exempel hemsidor, annonser eller i sociala medier. Stämpeln är svår att missa.
Det många inte förstår är att det är en stor kraftansträngning för fotografen att stå där en hel dag och fotografera för att sedan gå hem och redigera bilderna. Visst, det tar säkert bara totalt fem minuter för just den bilden som ni har i er annons att fotograferas, föras över, redigeras och sedan laddas upp på Equipe. Men det är en av 3000 bilder från den dagen och totalt blir det ganska många minuter som ni säkert förstår. Om då alla gör på det här viset har jag som fotograf tagit ledigt från mitt ordinarie jobb och lagt ner två hela dagar plus flera kvällar dagarna efter för att fotografera och redigera utan att få något som helst för det.
Jag hoppas att ni hör att det inte är rättvist eller schysst någonstans.

Som jag skrev så tycker jag att det är roligt att ni uppskattar min bild och ni får mer än gärna köpa den på Equipes webshop för 50 kr. Här har ni länken till bilden: (skriver inte ut den på bloggen för att undvika att hänga ut någon)

Nu hoppas jag att ni i framtiden förstår vilket arbete det ligger bakom bilden man tanklöst kopierar och använder trots att det tydligt och klart står att man inte får använda den. Jag förstår att man inte tänker på det om man själv inte är fotograf och särskilt när alla andra gör så. Men snälla, gör inte så igen.

Hälsningar
Ellen Olsson
E.C.O Foto

 

Egentligen kokar jag av ilska inombords och tänker tillbaka på den dagen i juli som känns mer och mer meningslös. Jag brände mig i solen, fick en rejäl omgång av min magkatarr för att jag åt dåligt och hade ont i handleden i en vecka. Men just då var det roligt ändå för jag mötte många trevliga funktionärer och ryttare som frågade var man kunde hitta bilder efteråt och verkade riktigt intresserade. Av de som gick fram och frågade efter bilder har totalt tre stycken köpt. Om de andra tio tyckte att bilderna var fula eller har kopierat med vattenstämpel på vet jag inte. Men jag vet säkert att flera som deltog den dagen har kopierat och det är så sjukt taskigt. Nu låter jag kanske som en sårad barnunge men det är precis vad det är. Taskigt.

Men att skriva ett långt argt mail funkar aldrig för då är det ingen som lyssnar. Istället försöker jag förklara och be om att de tar bort bilden för det är det enda jag kan göra.

Jag kan tänka mig att det är någon som läser det här och själv har kopierat en bild någon gång utan att betala och till dig vill jag säga det här: Jag är inte arg på dig, jag är arg på attityden som suddar ut gränsen mellan ditt och mitt. Bara för att det är du och din häst på bilden så betyder inte det att det är din bild förrän du har betalat för den.

Om 50 personer skulle köpa var sin liten bild från Equipe som jag har tagit så tjänar jag ungefär 30 kr styck på varje bild. Det är inte mycket pengar enskilt men totalt blir det 1500 kr. 1500 kr som jag inte får om alla dessa 50 personer väljer att kopiera istället, något som bevisligen händer. Då har jag alltså lagt en hel dag åt fotograferande och en hel dag till på redigerande utan att få någonting för att 50 personer tyckte att 50 kr var för dyrt. Vet ni vad man gör när man tycker att något är för dyrt? Man köper det inte och lämnar det. Att stjäla är inte ett alternativ.
Detta gör att tävlingsfotograferandet känns totalt meningslöst och jag hoppas verkligen att de som gjort såhär tidigare ändrar sitt beteende från och med nu. Jag tror inte att ni är elaka människor, men det som ni gör är inte okej.

När Jakob var här (han skulle stannat till torsdag men jag skickade hem honom för jag behövde jobba på min hemtenta) så red (läs: åkte) han på FB. Han bad mig ta "en fet bild" vilket jag också gjorde.
Passade på att pröva mina skills i Photoshop och de visade sig vara bättre än jag trodde.
Ingen tar väl en sån bild på allvar, men det är det ingen som gör med Jakob heller så det är lugnt.
Före:

Efter:

 

För ungefär ett år sedan satt jag som Gatekeeper på Fälttävlans EM i Malmö. Det innebar att jag satt i blåsten på en pall under en prasslande regnponcho, långt ifrån tävlingsbanan och vaktade en grind mot området för pressen.
Men där borta höll även nordsvenskarna som skulle närvara vid den fina prisutdelningen till. Plötsligt blev blåsten uppskattad när den fick de långa tjocka manarna att fladdra och dessa bilder knäpptes:

Ljuset i stallet blir helt magiskt när solen sjunker ner bakom granarna för kvällen. Allt förändras och man ser omgivningen på ett annat vis.
Mina fina bruna vänners hårrem blänker som koppar, det luktar av fuktig jord och plommon och inget ont i världen kan nå en.

I morse var jag iväg och fotograferade Lilleman. Han ägs av samma person som äger Epos och FB.
Lillemans högra öga är mycket mindre än det vänstra och när jag ledde honom tuggade han på min hand, men han var charmig ändå!

Så kom äntligen regnet och gav ny livskraft åt världen. Plötsligt kvittrar fåglarna igen och växterna rätar stolt upp sig en sista gång innan det är dags att falla i vissen sömn till nästa vår.

Känner mig som ett vrak just nu.
Magkatarren spöar skiten ut mig, mitt huvud dunkar och mina ben är stela efter alla timmar framför datorn med bilderna från hopptävlingarna. Jag darrar som om jag inte ätit på flera dagar trots att jag nyss tryckte i mig en stadig fika.
Nu tänker jag fly från detta miserabla tillstånd och gå bort till hästarna för en ridtur (eller två). Det behövs verkligen om jag ska leva imorgon bitti.

När man går in på Equipes Webshop för att titta på bilder från en tävling man har varit med på så tänker man nog inte så mycket på fotografen. Man tänker på om man ser snygg ut trots att man är koncentrerad (många ser faktiskt förvånansvärt bra ut!) och om hästen har spetsade öron.
Inte en endaste tanke ägnas åt fotografen som stod i solen i 11 timmar, som sprang bort till sin tallrik med mat mellan ekipagen och som fotograferade med munnen full av ris och sallad. Som har suttit i dagar och fixat till bilderna för att de ska bli så snygga som möjligt. Det blir till dagar eftersom det är 3000 bilder att gå igenom. Det är inte en överdrift. Det kanske bara är fyra bilder på dig som ligger uppe och nej, just de fyra var inte så jobbiga i sig. Men tillsammans med de övriga 2996 bilderna blev det ganska mäktigt.
Jag förstår att man inte tänker på detta, varför skulle man. Men om någon läser detta som har kommit med på bild; ägna gärna en tanke åt den magkatarrsdrabbade fotografen. Jag tänker inte hindra er från att skicka ett tackkort eller kanske en blomma, eller ännu hellre - köp en bild.

11 timmars fotograferande och jag är helt slut i benen (och händerna av att hålla kameran!). Fick inte till någon solbränna på benen, blev skitig istället men det kan funka det med!
Nu väntar (på allvar den här gången) en natt av fotoredigering. Kul med många fina ponnyer i alla fall!

 

Imorgon ska jag och min kamera ta oss bort till ponnytravet för att fotografera hopptävling. Som ni kanske hört så är det nära till allt i Skåne och vi kan därför ta oss dit på den fina bruna cykeln.
Tävlingen är för storhästar och höjden är från 80 cm till 110. Sedan är det dags igen på söndag, då för ponnyer från Lätt D till Msv B (varför tog de bort de namnen och ersatte det med höjderna istället även på ponny? Onödigaste någonsin).

Packlista för en sådan dag är följande:
Matsäck - typ mackor och risifrutti, sånt som går snabbt att äta när de höjer till nästa klass. Och vatten! (och godis!!!)
Varm tröja och regnjacka - det ska dock bli 24 grader och sol imorgon.. Men det är bäst att ta med jackan om inte annat för att hålla regnet borta.
Bekväma skor - Touché att jag inte har några sådana just nu
Kameran - Det blir så löjligt mycket lättare att fotografera då.
Extra batteri - Note to self, det ska inte vara urladdat.
Extra minneskort
Kontanter- om jag hade haft några

Efter en trevlig fest i en studentkorridor i Lund och även efter ett nattligt besök av Mc Donald's i Ystad for vi genom det skånska landskapet som låg under dimma medan det ljusnade mer och mer.
Så fort jag blev avsläppt här hemma smög jag in, drog på mig en varm tröja och tog kameran i handen för att möta den nya dagen borta hos hästarna. Väl där blev det en lång mysstund med Pikachu som blötte ner mitt ansikte totalt med sin daggvåta mule.
Vi gick om kring i det höga gräset och tittade på fåren hos grannen. Några av dem hade rymt men det gör de varje dag och jag tror inte att de är medvetna om det själva.

Bilderna är makalöst gryniga men vad gör väl det, jag hade inte mindre trevligt för den sakens skull.

Härom kvällen traskade jag bort till familjen Brun och myste i solnedgången med dem. Efter en liten stund tröttnade Fröken Brun på mig och unge Herr Brun blev allt för närgången. Gamle Herr Brun däremot behöll sin charm genom att blinka vänligt mot mig på lagom avstånd.
Jag tog mitt pick och pack och lämnade den fyrfota trion för kvällen och tog mig fram genom det höga gräset, ner mot bäcken, över den och så ut på den bland blåklint och björkar.

Dags att sova. Ska till Bollebygd tidigt imorgon för att jobba och just nu känns ögonlocken väldigt tunga.
Jag är mätt på fotograferande för ett tag framöver och inte minst på att redigera bilder. Men det finns några hundra till att snygga till och lägga ut på min Tumblr som jag använder som portfolio. eco-foto.tumblr.com

Nej, nu måste jag runda av det hela så jag kan få sova några timmar.
Här är några favoriter från ponnytävlingen: