Idag började dagen klockan 06:00 när jag steg upp och nu sitter jag med frukost i magen och ska snart göra mig i ordning för att gå till jobbet.
Förra veckan sov jag så länge som möjligt, till ungefär kvart över sju och tog bilen dit. På ett sätt fungerade det rätt bra för när alarmet ringde fanns det inte en chans till snooze och det var bara att kliva upp. Kläderna låg framme och jag hade redan en plan på vad jag skulle äta så morgonen gjordes i räcerfart innan jag kastade mig in i bilen och körde iväg för att möta rusningstrafiken. Men idag kunde jag inte ha bilen och får istället gå vilket tar 20 minuter (det är helt ok att döma mig för att jag tar bilen, det hade jag gjort) och det innebär att jag måste gå upp tidigare. Av oklar anledning satte jag alarmet på 06 igår kväll och när det ringde var jag tillräckligt pigg för att stiga upp. Det var riktigt skönt att få äta frukost i lugn och ro framför TVn och kunna välja kläder som känns bra för dagen. Att jag inte somnade förrän ungefär halv ett har inte stört mig än i alla fall så den här dagen kan nog bli bra.

Hoppas ni andra får en bra start på dagen ni med!

Jag anser att jag är riktigt jävla grym. Kanske inte alltid, men oftast.
Det är inte alltid lätt att hålla självförtroendet, eller ännu värre självkänslan, på topp och det kommer alltid att finnas de som får dig att känna dig liten och onödig oavsett om de gör det avsiktligt eller inte. Men frågan är hur mycket man låter sig uppslukas av det.

I skolan hade jag några riktigt nära vänner och en hel del "fiender"; personer som inte tyckte om min klädstil och därmed inte tyckte om mig. Knuffar, slag och elaka ord var vardag, jag skulle aldrig kalla det mobbing eftersom det inte var några enskilda personer som gick på mig utan flera olika som bidrog med en liten del var - en liten del var som blev en riktigt jävla stor del. Jag svarade genom att stänga in mig på mitt rum, skrika högt av ilska en gång och gjorde sedan en T-shirt med texten "SAVE THE PLANET KILL A BRAT" och bar den i skolan med stolthet. Det gjorde inte ett skit att det fanns många som inte tyckte om mig. Jag tyckte ju ändå inte om dem och de gav mig bara en grym chans att visa hur stark jag var.
Min bästa vecka i skolan var den när en kille som var särskilt jävlig inte kom dit för att jag hade slagit till honom på en skolfest när han knuffade mig bakifrån och kallade mig jävla emo. När han kom tillbaka räckte han ut tungan åt mig och jag insåg hur sjukt mycket bättre än honom jag var.

Där och då sa jag högt till mig själv (jag minns fortfarande den dagen tydligt) "Jag lovar och svär att aldrig se tillbaka på den här tiden och tycka illa om mig själv för min klädstil, musikstil eller något annat oavsett hur mycket jag förändras, för jag mår så jävla bra och jag är fan bäst." Det löftet har jag hållit till 99%, för Ellen 15 år var fan grym, vilken jävla tjej. Skulle jag kunna resa tillbaka i tiden skulle jag ge mitt femtonåriga jag en kram och en ögonbrynspenna "use it well young one".

Det jag försöker säga med det här sentimentala tjafset överöst med svordomar är att det är viktigt att ta ett steg tillbaka i olika situationer och se på sig själv och checka av en lista:
Har jag det bra?
Är jag nöjd med mig själv just nu?
Spelar det någon roll vad andra tycker om mig?
Kan jag förbättra mig själv?
Får man negativa svar tillbaka så gäller det att ta reda på om man har för stora krav på sig själv eller om man faktiskt kan göra en förändring så att det blir bra.

Som en avslutning på det här inlägget som är något märkligt på en hästblogg vill jag säga det här: Det blir bättre. Jag tror att det gäller oavsett var i livet man befinner sig. Ibland är allt skit och det känns som att alla är bättre än dig och även om det självklart inte är sant så kommer det faktiskt alltid finnas någon som är bättre än dig på något och det är helt okej. Försonas med det och hitta det du är bra på istället.
Jag till exempel är en jävel på kaxiga kommentarer och överanvändning av svordomar. Jag är dessutom ruskigt skicklig på att vara ensam och gå runt i skogen, det ska inte underskattas. Jag är även helt okej på att knoppa en hästman har jag insett, då och då målar jag tavlor som faktiskt blir fina, jag kan prata rövarspråket relativt flytande, jag har rätt bra hand med barn, jag kan göra fina pannband, springa i högklackat och då och då spy ut en välformulerad text. Det räcker gott och väl för mig för stunden, jag har ju faktiskt hela livet på mig att bli bra på fler saker.

Idag ska jag hänga med Kringlan, den lille stackarn har blivit lite försummad sedan vi kom hem från Skåne. Det blir inte lika naturligt att umgås med honom när jag måste gå ut för att göra det. När han bodde i stallet i en box så kunde jag ju leka och mysa med honom varje gång jag var i stallet av någon annan anledning, så då blev det flera gånger om dagen. Nu måste jag liksom påminna mig.
På ett sätt hade det varit trevligt att ha honom inne för då skulle han få mer uppmärksamhet. Men för det första så känns det mer naturligt att ha honom ute, kaniner tål trots allt kyla bättre än värme och nu när han är van vid att var ute så kan det bli för hastigt ombyte, och för det andra så har jag ingen bur här så då måste jag köpa en eller vänta till efter Nyår på att den kan tas hit från Skåne.
Jag får ta och hitta en kul hobby ihop med Kringlan. Kanske broderi, bågskytte eller en bokcirkel. Vi får se vad det blir.

Tjena december! Din gamla luriga räv.. Lömsk som satan med ditt nyckfulla väder och hånskrattande slaskregn på Julafton. Snälla lilla rara december, vi kan väl få en vit Jul i år?

Ni vet när man var liten och skulle ha en favorit av allt i alla kategorier? "Vilken är din bästa film?" "Vilket är ditt bästa djur?"
Min "bästa månad" var såklart december eftersom jag, liksom alla andra ungar (shit vad mainstream), valde den månad då min födelsedag inträffade. Nu tror jag verkligen inte att det är december längre. Snö är ju helt enastående men det fick vi ju bara under en enda förmiddag här på västkusten förra året. Nu skulle jag nog säga oktober.

Men det är inte oktober det här inlägget ska handla om utan om mig, det blir liksom bäst då.
Min födelsedag är på lördag och jag är inte det minsta taggad, gammal och bitter som jag blivit. Förra året firade jag med en fet Fiesta! eftersom 20 är första gången man faktiskt förstår att man fyller jämnt. Men post 20 så känns det liksom lite onödigt med firande av denna ständigt återkommande dag.
Jag är inte den som får åldersnoja (jag ska ju ändå bli över 100 år) men om det inte känns kul att fira så känns det väl inte kul att fylla år. Men tack vare den materiella värld vi lever i så ser jag fram emot att få någon av sakerna på min önskelista; en marinblå tävlingshjälm, en marinblå säkerhetsväst, en svart mystisk kappa, en ponny, en drake, en fin kameraväska och annat som man kan tänkas behöva i livet. Vad vore vi utan vårt köpbegär? Förmodligen lyckliga.

Herremig vilket brett inlägg; rävar och satan, snö och oktober, onödiga födelsedagar och en obefintlig åldersnoja. Mycket ska man hinna få med.

Såhär såg det ut i Stenby 1 december förra året. Så lurigt.

Jag åker till London över några dagar, ses nästa vecka!

Livet är alldeles fruktansvärt tråkigt utan en brun, trotsig pokémon-häst vid en sida. Saknar Pikachu jättemycket och det känns hur konstigt som helst att inte behöva stiga upp tidigt på morgonen för att ge hästarna frukost. Men imorgon åker jag söderut igen och då blir ordningen återställd igen.
Trots min saknad efter den där pållen (saknar faktiskt FB något oerhört också) så har jag fått en del välbehövliga bestyr uträttade här hemma. Jag har färgat håret, köpte lila färg och kände mig helt galen och vild med det men så blev det inte så lila som jag trodde. Det blev dock väldigt tjusigt ändå måste jag säga. Har fyllt på mitt lager med strumpor och hårsnoddar, sånt som går åt som smör. Jag har även investerat i en riktigt fräck hatt, en lång grå kofta som får mig att känna mig som Gandalf och en mjuk, grön halsduk. En del annat smått och gott utan större betydelse har också fått slinka med.
Idag ska jag köpa ett objektiv (om det funkar som det ska, har svarat på en Blocket-annons) och det är ju sjuhelvetes trevligt om det blir bra. Just nu har jag ett macro (bra för närbilder/porträtt) och ett tele (lång bra zoom, använder alltid det på hästtävlingar) men saknar ett som funkar bra till landskapsfotografering. Har spanat in mig på ett Canon 35/2.0 IS USM som ska fungera alldeles prima till sådana tillfällen.
En annan sak som jag överväger att införskaffa är en mystisk kappa från Bikbok (vilket gör den väldigt o-mystisk). Den är lång och fräck så när man går med långa raska kliv så kommer den att fladdra respektingivande. Luvan är stor och fantastisk och bra att gömma sig under när det är en sån dag (hittade tyvärr ingen bild).
Nu ska jag hänge mig åt studiernas värld innan jag beger mig till stadens mitt med anledning av det tidigare nämnda objektivet.
På grund av viss bildbrist bjuder jag på denna från ett ridläger 2004(3?) Jag sitter på den vita ponnyn i mitten som drar ner huvudet haha

 

Long time eller vad man säger, det blev visst ett blogguppehåll på några dagar. Så går det när ens föräldrar kommer ner och sätter upp duschdraperier och speglar och fyller huset med ljuslyktor, underlägg och servetter.
Jag lämnade helt känslokallt bort min häst i en vecka (ska nog ringa idag för att se hur det är med henne) hos vår tränare och följde med mamma och pappa norrut igen. Så i skrivande stund sitter jag i Göteborg med en mjuk och gul herre i knät som biter mig i armen och spinner och det känns hur bra som helst.
Även om jag uppskattar att ha en TV (vilket jag dock har i Skåne också nu efter föräldrarnas visit) och inte behöva gå och lägga mig tidigt för att kunna stiga upp tidigt så känns det väldigt konstigt att inte ställa klockan på 06:45 för morgonfodring och att jag kan höra röster och bilar precis utanför huset. Saknar Pikachu och FB lite grann redan.
Men på lördag åker jag söderut igen för att möta hösten i lövskogarna. Så är det med den saken.
(Lite bildbrist milt sagt, men jag hittade den här som ju faktiskt råkar vara mormor och morfars äppelodling på hösten)

Jag smider på feta, storslagna och synnerligen abstrakta planer angående bloggens framtid.
En hästblogg om ett helt vanligt liv suger. Det passar ju inte alls in på mig för jag suger minsann inte, jag äger. Det bör därför även min blogg göra.
Vad tror ni om saken? Saken som ni alltså inte alls vet vad den egentligen handlar om.

Så tar vi och prövar igen.
Nu lagar jag min egen mat och åt mig själv endast (bortsett från den här gången då..) så det blir helt klart vegetariskt. Jag tänker göra det helt absurt lätt för mig och er och helt enkelt tala om vad jag stoppar i min mun och låter passera vidare ner till min mage.
Ibland kanske det kommer något avancerat, spännande och exotiskt recept. Men allt som oftast är det faktiskt busenkelt och jag tar vad som finns och smakar bra ihop och blandar. Sen att jag har visat mig vara en gud på att laga mat är en annan femma.
Självklart är det ganska ofta som jag har något halvfabrikat från frysdisken, vissa saker är faktiskt skitgoda och jag rekommenderar dem - medan andra grejer kanske är onödigt för en som vanligtvis äter döda djur (jag hatar er inte för det).

Detta käkade jag och Jakob här om dagen: Här kommer beskrivningen läs noga och för anteckningar.
Gör såhär:
Koka makaroner och stek nuggets, majs, paprika och broccoli i en stekpanna - i var sin om du så vill. Krydda efter behag.
Skitsvårt eller hur?
"Krydda efter behag" - lär dig vilka kryddor du gillar och vilka de passar ihop med. Om du är osäker, googla två kryddor och se om du hittar dem i samma recept. Det funkar med alla ingredienser. Persilja är prima krydda och fullt av järn.
Jag kryddade detta med citronpeppar, svartpeppar och koriander (pulverform, smakar inte alls som bladen).
Andra/fler grönsaker går såklart att lägga till. Kan tänka mig att det är gott med morötter (varför tog jag inte det, har ju det i kylen).
För den som är orolig för mitt näringsintag kan jag meddela att soja är en naturlig proteinkälla och vill man bry sig lite extra så kam man byta ut makaronerna mot bovete.
Sammanfattning av det här inlägget: En dag åt jag majs, broccoli, sojanuggets och makaroner. Det var gott, pröva du också. Men du kan byta ut allt om du vill, fritt land osv.

Idag började jag skolan igen. Blandade känslor. Det är förbannat tråkigt att lära sig sånt andra säger åt en att man ska lära sig, men slutresultatet av det här är ju något jag själv vill uppnå. Webbredaktör, distansutbildning i tre år. Tre år på distans och en självdisciplin som är lika med noll. Spännande.
Datorn har fått flytta hem till mormor och morfar igen eftersom jag inte lyckas få internet bort till huset. Jag ska försöka passa på att blogga när jag är här ändå och kanske schemalägga lite inlägg. Vill ju inte lämna er i sticket.
Sjukt tråkigt inlägg det här men jag är helt trött i huvudet.

Det finns risk för stor brist på internetuppkoppling de kommande dagarna. Detta beror på en efterlängtad omorganisering.
Over and out.

Sista dagen på sommarjobbet! WOHO!
Så jäkla skönt att veta att det är över. Det hela kommer att avslutas med någon slags middag och karusellåkning, fett.

Nu ska jag ägna mina dagar här åt att bara njuta av livet. Och måla. Logen (där brädorna inte måste bytas ut) och stallet ser rätt trist ut och förstör lite för vårt fina hus som är alldeles nymålat.
Det finns även ett mindre bostadshus intill som också behöver rustas upp både in- och utvändigt. Vi börjar med utvändigt så kan man ju luras lite så folk tror att det är fint.

Det är för mig ett mysterium jämförbart med funderingar på universums storlek hur det kan ta över två dagar för två snickare att sätta upp lister i golv och tak i ett relativt litet hus. Dessa förbannade lister är det som sätter stopp för mig att kunna flytta möblerna från mitten av rummen till de platser där jag tänkt att ha dem.

Här kan man ju nästan tro att det bor någon! Om någon vecka eller så är det alldeles riktigt.
Jag och morfar har ställt in sängarna och en fåtölj idag och där finns även en slags garderob, en bäddsoffa, ett skrivbord och två stolar (sjukt fina). Det enda rätt viktiga som saknas är ett bord att äta vid, men det har vi nog ett som kan funka tills vi hittat ett bättre.
En snickare ska sätta golvlister snart och i slutet av den här månaden fixas det sista i köket. Men vem behöver egentligen ett komplett kök för att överleva? Jag tänker flytta in innan dess.

Jag jobbar som satan (och han jobbar sjukt mycket) och när jag inte gör det är jag trött och vill vila och/eller rida. Kunde gå jättetidigt från jobbet idag och spenderade då eftermiddagen på stranden. När jag inte har något roligt att skriva om utan bara tråkiga saker så vill jag inte. Därför pausar jag lite, chillar lite på det hela.
Om sisådär två veckor är jobbet slut och då finns det tid och ork till att förgylla er vardag med mina sköna ord. Men tills dess ligger jag lite lågt och det blir nog mest bildinlägg. Men vi är väl alla lite lata i värmen ändå.

Det varma vädret gör mig riktigt slö och jag skrapar ihop det sista av min energi efter jobbet till trevligheter borta i stallet. Lovar bilder på sadelkammaren på torsdag.
Då är jag ledig och är det fint väder bär det av till stranden. Om det inte blir fint väder tänker jag inte hänga läpp för det utan tacksamt ta emot det välbehövliga regnet. Åskan kan vi vara utan.

Nu ska jag krypa till kojs så jag pallar jobbet imorgon också. Femte dagen på rad och det är väl helt normalt kan man ju tycka men det är trots allt tiotimmars-pass och jag är bara ledig en dag innan nästa omgång. Tur ändå att jag var sjuk förra veckan så det blev några dagar i stillhet. Längtar som bara den tills säsongen är slut och jag kan pusta ut i några veckor.
Men sova var det visst nu ja.

Ja, om man kan kalla tavlan för fynd eller fin vet jag ju inte riktigt.. Den är början på något större, i sin ensamhet är den ju rätt ful och märklig. Kistan är fin.

Hej alla fina som röstat på headerbild! Bild nummer 4 leder och även om jag gillar den och det är en bra headerbild så är den lite tråkig.
Så jag hittade den här: Vad säger ni? Är mitt fejs alldeles för intense eller funkar det? Eller är helt enkelt fyran bättre?
Nu står det alltså mellan dessa två.