Såhär på slutet av vår långa vistelse i södern tänkte jag samla ihop de bästa stunderna jag haft här nere sen vi kom hit i juni. Egentligen var vi ju här i påskas också men nu tar vi den här omgången för sig. De allra finaste minnena är från hästryggen på världens jobbigaste häst och ofta i gott sällskap, men även några från marken i sommarsolen och såklart - på ryggen hos världens snällaste häst FB.

Det var Midsommar när vi körde ner till Stenby och familjen Brun träffades för första gången. En fin och harmonisk flock bestående av Farbror brun, Syster Brun och Lillebror Brun.

Har tyvärr ingen bloggmotivation alls just nu. Det känns som att jag har gått in i någon höst/vinter-depp men jag kan inte riktigt tro det. För det första har jag absolut inget emot den mörka tiden på året, fina höstlöv, snö och min födelsedag; hallå liksom! För det andra så har jag en grym resa att se fram emot och innan det ska jag färga mitt hår en en kul färg, varför deppa då? Egentligen ser jag ju också fram emot att åka hem, lite i alla fall. Träffa vänner och sånt (jag rabblade ju upp allt det här i förra inlägget)
Dagarna kvar till söndag känns så meningslösa på något vis. Det känns inte värt att påbörja något för jag ska ju snart hem, jag bryr mig inte om att anstränga mig och ta tag i saker. Pippi går lite på halvfart för jag kan inte rida ut i skogen (någon jävel har dumpat en bil som vi inte kommer förbi) och fältet är för blött för att göra något vettigt på. Så hon rids lite sådär varannan dag för "vi ska ju ändå hem snart så jag tar itu med det då". Usch vad jag är lat.
Men trots denna deppiga lathet lovar jag er ett blogginlägg imorgon med många bilder!

Några inlägg i veckan var det ja.. jo men visst. Sorry för den fruktansvärt dåliga uppdateringen, jag ska försöka kompensera det hela lite en dag.

Just nu känner jag mig rätt nere över att jag åker tillbaka med Pippi till Göteborg nästa helg. Plötsligt så var vår förlängda sommar slut liksom. Allra tråkigast är det att jag kommer sakna FB något oerhört. Jag vet inte riktigt vad det är med den där stora, bruna, knotiga bajsmaskinen som gör att man blir totalförälskad i honom men något är det. Vi hade en fin stund i Fyledalens lövskog i morse och jag grät nästan (men bara nästan) en skvätt vid tanken på den korta tid jag har kvar med honom. Han finns ju kvar till nästa år men det är ändå inte kul.
Är väl egentligen lite låg över lag för att vi ska åka hem snart, men i ärlighetens namn vore inte ett ridhus fel under regniga dagar. Eller åtminstone en upplys ridbana.

Från och med nu ska jag alltid önska att få låten Eye Of The Tiger uppspelad när vi tävlar dressyr!

Första ritten gick sisådär. Godkänt men inte mer. Sjukt tråkig domare som inte gav en enda positiv kommentar, har nämnt det förut att jag tycker att det är viktigt särskilt på låg nivå att de lyfter fram det som gick bra. Håller absolut med om poängen och kommentarerna men inte ens ett "Lycka till" eller "fin häst men öva på det här" kunde hon med att ge.
Inför ritt nummer två galopperade vi fram i full fart och lekte vildhäst och indian, ett vinnande koncept kan jag säga (eller inte vinnande för vi vann ju inte då men). Hela programmet gick bra men när vi skulle rida upp mot domaren, hälsa och rida ut så byttes musiken till Eye Of The Tiger med Survivor och vi stormade fram med schvung i traven och kände oss bäst i världen. Med massor av power fick vi till rena, taktmässiga gångarter (något som inte alltid blir rätt) och hamnade på 11e plats av 37 med 64%. Nästan alla som kom före oss skulle rida Lätt A efteråt.

Jag såg att några tjejer stod och fotograferade vid framridningen så jag slängde iväg ett mail till arrangören och frågade efter dem. Här är några bilder som en av tjejerna tog, så himla kul att äntligen få några bra bilder på mig och min häst (förlåt mamma).
Kan dock inte riktigt komma över hur fruktansvärt rund jag är i fejset.

Hej hästbloggen, ett tag sedan sist. Jag hoppas ju såklart att ni som läser här har hängt med över till min nya blogg men kan ju också förstå att vissa läste enbart för hästerites skull. Därför har jag nu bestämt mig för att försöka lägga upp typ tre inlägg i veckan. Lite för att berätta hur läget är med mig och hästarna, vad som är på gång och vad som har hänt. Ska även försöka lägga upp lite annat kul också, när det händer något särskilt och kanske något tips eller ett bildinlägg, vi får se helt enkelt.

Här öser regnet ner till och från och jag tycks alltid pricka skurarna när jag ska rida. Dock var det en regnfri dag i lördags när Julle hade tagit sig hit ner på en sista minuten biljett och vi red på långritt med lunchpaus. Jag körde ut i skogen på morgonen och gömde undan en kylväska med mat och satte upp snöre runt några träd som blev en liten hage åt hästarna.
Vi hade det hur mysigt som helst. Av en ren händelse var vi klädda i grå mantlar med guldknapp, sånt som känns praktiskt att ha fladdrande bakom sig när man galopperar genom skogen.

I ett svagt ögonblick har jag anmält mig och Pikachu till en dressyrtävling på söndag. Vi ska genomföra två program (Lätt C:2 och Lätt B:1) och jag kan inte riktigt förstå hur jag ska kunna komma ihåg båda två. Shit pommes vad har jag gett mig in på? Opassande nog så tycks vi vara inne i någon liten svacka i dressyrarbetet. Men jag ser mest helgens tävling som en träning och erfarenhet, visst vore det kul med en rosett men det är lite skit samma faktiskt (ljug, jag vill vinna över alla).

Help plz!
Imorgon ska jag på Breeders med min tränare. Vi går som besökare och betalar inträde 'n shit.
Jag står inför följande dilemma: Vad fan har man på sig?
Det är ju i en häst-miljö och risken för att lukta och bli skitig är kanske överhängande, eller? Jag förstår ju att ridbyxor och stövlar inte är ett alternativ, men hur mycket ska man klä upp sig? Det är ju egentligen en rätt så fin tillställning men vi bor ju i Sverige och inte Kentucky där stora hattar är en självklarhet. Var på finhetsskalan ska man lägga sig? Är det "De här jeansen kan jag lätt ha om jag ska ta in hästarna lite snabbt men om de är nytvättade även i mataffären och tröjan är ju inte så skitig om man inte kollar noga" eller "Har precis hämtat den här kappan från kemtvätten och skorna är sprillans nya" ?
Okej, jag är ju rätt klipsk så jag gissar att det är närmare det första alternativet men kanske något fräschare. Kan trots min klokhet inte sluta grubbla.

Idag är en sån dag då allt bara flyter på helt perfa, trots att jag försov mig i morse så hästarna håller kanske inte med..
Jag steg upp 07:30 med dåligt samvete och lite panik eftersom jag försov mig med en halvtimme. Sprang ut i stallet med gummistövlarna halvt om halvt på samtidigt som jag drog på mig min stora fleece över pyjamasen. Hästarna blängde lite på mig innan jag hann ge dem hö och FB gav sig inte förrän han fått sin müsli också.
In till mig igen för att äta frukost; gröt med socker (för min honung är slut) och två mackor, juice och kaffe på det. I behaglig takt avnjöt jag dagens första mål och bytte sedan om till ridkläder. Valde att inte bry mig om att försöka matcha Pippis utrustning utan tog istället dem skönaste ridbyxorna och en stickad tröja som jag längtat att få ha på mig igen efter sommaren.

Klockan nio traskade jag och Pippi ut ur stallet och andades in doften av fuktig jord och hypnotiserades av lövens färger under skritturen. Eller det gjorde åtminstone jag, Pippi gnäggade mest efter FB. Jag däremot gick vid sidan av min ofokuserade springare och njöt till fullo av att det var mysigt mulet och tolv grader varmt i luften.
Sedan blev det longering med spektakulära luftsprång och sen satt jag upp. Vi har ju båda vilat i en vecka och medan jag har fått stela svaga muskler har Pippiluren samlat på sig myror i kroppen.

Efter ett helt klart godkänt ridpass släppte jag ut hästarna i hagen och gick in för att äta frukost nummer två så att resten av stallbestyren skulle gå smärtfritt. När allt sådan som att mocka och rengöra utrustningen var klart hade klockan blivit tolv och hästarna fick sin lunch i hagen. Själv gick jag in och stekte pannkakor med solrosfrön i och ärtkräm på. Pannkakorna försatte mig nästan i matkoma men jag lyckades överlista dem och åt inte upp den sista.

Trampade sedan iväg på min bruna cykel bort till mormor och morfar för att plugga. Nu är det avklarat och jag sitter här och inväntar fikat vid klockan tre.
Funderar på att traska till Fyledalen i eftermiddag och plocka svamp. Jag kan inget om svamp så jag kanske dör, YOLO.

Jag är skitnöjd med det jag hittills åstadkommit i min bloggförändring! Som ni inte kan se. Hoppas som fasen att det blir bra av det hela, men det kanske inte blir mycket skillnad alls egentligen.

Dagen är till viss del avklarad med pluggande, handlande och halva ridandet. Nu väntar en tur i skogen med FB och sedan en middag som jag ännu inte tänkt ut alls. Kanske nötter och chips.
På tal om bloggen och så, såhär såg min första header ut: 

Godmorgon peeps 'n pals!
Idag är sista dagen som jag ska (kan/får) jobba på min hemtenta. Kan vara första gången i mitt liv som jag känner mig rätt lugn med att hinna skicka in ett arbete i tid.
Det finns dock en liten irriterande sak med hemuppgifter.. Man måste hela tiden referera till kurslitteraturen i sina svar på frågorna. Varför duger det inte att skriva "Jag har bara skumläst allt men jag är så jävla klyftig att jag kan svara korrekt på frågan ändå"? Det är inte lätt att vara överbegåvad.
När denna börda är över ska jag leva livet genom att rida båda mina pållar, diska och städa. Nervkittlande!
Jag ska även börja pilla lite på min nya bloggidé som är allt annat än spektakulär men möjligen något som jag kommer att trivas betydligt bättre i och därmed leverera alldeles prima innehåll. Den som lever får se (jag vill att ni tar det som ett mordhot).

Hola amigos!
Jag har en fet hemtenta om det ack så abstrakta ämnet "vetenskap" som fyller min vardag och helg. Ögonen går i kors framför datorskärmen och utanför härjar vinden i ett mulet landskap. Rätt varmt i septemberluften ändå.
Täckte pållarna med regnskydd innan de gick ut men eftersom himlen inte tycks vilja blöta träden, hästryggarna, gräset och gruset som den gjorde igår så cyklar jag nog bort och tar av täckena vid lunch.
Cyklar bort ja.. Jag bor fortfarande i mitt (vårt) lilla hus bred vid mitt lilla stall. Äter frukost med radion och somnar ensam om nätterna och så vidare. Men internetuppkopplingen är synnerligen opålitlig där borta i sänkan vid åsen så datorn med alla dess bihang fick flytta tillbaka till rödarummet hos mormor och morfar.

Pippiluren och jag var på god väg tillbaka till en skaplig dressyrform med klockrena galoppfattningar och glada miner. Nu är Pippis glada min lite svårflörtad när pälssättningen börjar ta ut sin rätt och man får stryka henne medhårs och locka med galopper i skogen istället. Dessutom tar den tidigare nämnda tentan upp en stor del av min tid så ridningen lider.
FB rider jag inte alls just nu eftersom jag helt enkelt inte har tid åt den bruna vänliga jätten. Inte helt dumt kanske eftersom han verkligen måste lagra på sig lite fett utan på de arma revbenen och då kan gott all den energin som kommer in också få stanna där. Högivan är höjd sedan en tid och han får gott om mumsig müsli. Snart ska duon få hö ute i hagen vid lunch också, ingen näring kvar i gräset kan jag lova,
Den där FB har förövrigt den dumma vanan att skrapa bort bädden i mitten av boxen och sedan skaffa sig skrubbsår på haserna som förmodligen uppstå när han reser sig efter sin skönhetssömn. Såren behandlas morgon och kväll men blir varken bättre eller sämre. Måhända att halm är lösningen.
Sådant är läget och funderingarna i livet för tillfället. Lite roligare hoppas jag att det blir efter onsdag då hemtentan ska vara klar.

När Jakob var här (han skulle stannat till torsdag men jag skickade hem honom för jag behövde jobba på min hemtenta) så red (läs: åkte) han på FB. Han bad mig ta "en fet bild" vilket jag också gjorde.
Passade på att pröva mina skills i Photoshop och de visade sig vara bättre än jag trodde.
Ingen tar väl en sån bild på allvar, men det är det ingen som gör med Jakob heller så det är lugnt.
Före:

Efter:

När Julle och Nathali var här hade vi det riktigt grymt! Nedan följer en, så kallad, bildbomb.
Första kvällen gjorde vi tacos och var uppe alldeles för sent trots att vi gnällde om att vi var trötta redan vid halv tio. Morgonen därpå var det därför lite kämpigt att komma upp ur sängen och ge hästarna frukost men det gick.
Efter lite omständigheter som att hitta en hjälm som passade Julles huvud och hur man startar en traktor gav vi oss ut i skogen. Jag och Julle red och Nathali gick med kameran.
Ungefär såhär såg det ut:

Högst uppe fanns där en stor stensättning som forntidssnubbarna har fixat. Rätt ballt tyckte vi.

Jag är som ni kanske förstår, helt makalöst populär och har därför mycket att stå i. Julle och Nathali var här över helgen och den var grym! Sedan kom plötsligt Jakob hit och stannar till torsdag. Mitt i detta har jag en hemtenta som ska vara klar snart och jag tänker "HUR?!". Men på något vis ska det väl gå.
Däremellan tänkte jag försöka blogga lite också. Efter J och N's visit har jag hundratals bilder på bland annat stolta får och glupska kor. Nu kan ni väl knappt bärga er, eller hur?

 

Imorgon (SHIT DET VAR VISST IDAG MÅSTE STÄDA SOM FAN) kommer mina side-kicks hit och det ska bli hur najs som helst! Julle och Nathali var här förra året med och såg då hur huset såg ut innan vi hade gjort något med det. Ska bli sjukt kul att visa hur det har blivit!
Nytt för i år är att jag faktiskt vågar låta någon sitta på min vildhäst eftersom hon har varit så himla snäll hela sommaren, så lite ridning blir det för deras del också istället för som förra året när de bara fick gå med mig i skogen haha!

 

Ljuset i stallet blir helt magiskt när solen sjunker ner bakom granarna för kvällen. Allt förändras och man ser omgivningen på ett annat vis.
Mina fina bruna vänners hårrem blänker som koppar, det luktar av fuktig jord och plommon och inget ont i världen kan nå en.

Jag är en såndär oansvarig en som latar till det mitt på dagen och allra helst vill sova i flera timmar. Men i soluppgången och skymningen är jag med i spelet igen och då får helt enkelt hästarna hänga på.
Igår kväll när dimman började lägga sig till ro i sänkorna runt stallet och fruktodlingarna tog jag och FB oss ett par härliga galopper mellan raderna med äppelträd och i morse när världen var alldeles disig och vit gav jag och Pippi oss ut på en liten trevlig skogstur.
Sjukt härligt att ha det gjort på morgonen och på kvällen är jag oftast ganska pigg så då är det verkligen inget besvär i att rida ännu en häst.

Torsdagen den 21 augusti vaknade jag upp ensam i huset bredvid stallet. Alltså bredvid stallet. Kan ni fatta känslan?
Det där med att ensam var inget som störde mig eftersom jag kom hem från en fest i Lund vid sisådär 5 snåret. Att bara få möta sängen och blunda vägde tyngre än behovet av sällskap.
Uppvaknandet vid sju var heller inget som störde mig, med 12 steg till stalldörren var det inget besvär alls. Så jag gjorde vad vem som helst hade gjort och slog på datorn och såg på filmen Modig tills jag somnade. Det kändes passande.

Det går inget vidare med mina försök till internetuppkoppling här :/ Ska försöka ytterligare lite till så får vi se hur det går.

Snart åker Epos hem och då är det bara jag, FB och Pippi här borta. Kringlan bor fortfarande hos morfar, hos mig stryker det runt för många katter. Vi vågar inte hoppas på att dem låter sig övertygas om att Kringlan är en krigskanin. 

På tal om krig så för jag ett sådant mot flugorna i huset. De lurar i hundratal och attackerar när jag äter och när jag ska sova. 

Annat som jag sliter med är att sätta upp staket för att ha en ny hage. Vill inte tära för mycket på den de går i nu och det känns extra onödigt när vi har mycket mark att ta på.

Idag blir det en kortare skogstur för båda hästarna tror jag. Igår var det långritt och vi var alla fyra rätt möra i kroppen när vi kom hem. Bäst att jogga ur slagg och annat idag.

Ovänner får ingen hälsning. 

Idag skiner solen och vinden har tagit en paus från att riva ilsket i träden. Vädret har varit opålitligt den senaste tiden. Ena stunden skiner solen och man vill blotta sina armar iförd t-shirt och nästa sekund öppnar himlen sig och dränker allt som inte kan söka skydd. Så tyket.

Sedan sist har jag ridit i skogen med mamma, varit på utflykt på ett slott, satt ihop hyllor och varit och tränat dressyr. Snart är min kvalitetstid med mamma över och då ska min dator få lite uppmärksamhet så att jag kan berätta mer om allt.

Idag ska vi på äventyr i Simrishamn och sedan rida ut på en längre tur i skogen.

(ville lägga in en bild men fick inte det för mobilen. Som sagt; följ mig på instagram istället - Rochir)